Öckerö gymnasium

Ankomst till Agadir

Första intrycket av staden var hur smutsigt allting var och hur osäkert fiskarna arbetade. Folket var pratglada och ibland trevliga, men man kände sig utpekad och iakttagen. I hamnen såg man inga kvinnor alls och när vi elever gick genom hamnen så visslade och ropade gubbarna på tjejerna, detta kändes inte alls bra.

Jag vaknade tidigt på morgonen med tanken på att denna vakt skulle vara den sista på hela resan. Detta gjorde mig glad och jag blev väldigt taggad på att komma fram äntligen efter vad som känts som en evighet på havet. Efter ett berg av tvätt och några fartygsronder så blev klockan 12 och vår vakt blev avbytt, vi hade då lagt till i en hamn som var mycket olik någon annan jag sett.

Hamnen var full av mustaschprydda gubbar vars enda arbete i hamnen var att stirra på nyanlända fartyg. Vi såg fiskebåtar som såg ut att vara redo att gå under vilken sekund som helst och två poliser som klev ur en bucklig gammal Fiat. Vår agent i Agadir var missnöjd med att vi bara hade en marockansk flagga så för att göra honom nöjd så bytte vi ut den svenska flaggan mot en mycket mindre flagga. När vi väl fått våra papper godkända så var det dags att gå iland.

Första intrycket av staden var hur smutsigt allting var och hur osäkert fiskarna arbetade. Folket var pratglada och ibland trevliga, men man kände sig utpekad och iakttagen. I hamnen såg man inga kvinnor alls och när vi elever gick genom hamnen så visslade och ropade gubbarna på tjejerna, detta kändes inte alls bra. När vi äntligen hade hittat vår väg ut ur hamnen och till motorvägen i utkanten av staden så började jakten på en buss som skulle ta oss 7 km till stadens marknad i centrum.

Ca tre svenska kronor kostade bussresan vilket var överkomligt, efter en kvart så steg vi av bussen vid marknaden och gick in i myllret av folk. Byggnaden som marknaden befann sig i var som minst två fotbollsplaner i storlek och var helt proppfull med billiga saker, allt från frukt och godis till oäkta märkeskläder såldes där. Vi gick tyvärr in i charkavdelningen där man såg get och ko huvuden, tungor, ögon och en massa andra rent vidriga saker som man önskade man inte sett.

På marknaden vandrade vi in i en kryddbutik där vi blev satta vid ett bord och bjudna på te. Butiksägaren kunde bra engelska och visade olika kryddor och örter för oss. Dofterna av kryddorna och det goda teet gjorde att ingen i gruppen lämnade butiken utan att ha köpt något. Det var uppenbart att butiksägaren hade tjänat väldigt mycket på det vi köpte så han bjöd oss på gratis rökelse och någon typ av parfym i fast form som skulle gnuggas mot huden.

När vi efter ett mycket långt tag tog oss ut från kryddbutiken så var vi sugna på att köpa något att. gott att äta. Jag hittade ett kilo torkad majs att ge till Ella då hon älskar detta. Vi hittade sedan ett ställe där dom sålde ett kilo blandade kakor för vad som motsvarar ca 30 svenska kronor. Detta pris gjorde det helt omöjligt att motstå att köpa dessa. Vi började bli trötta och bestämde oss för att ta oss tillbaka till Gunilla efter en lyckad första dag i Agadir.

Per Bonde

Babord

Publicerad:

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se