Backislivet

Här på Gunilla flyter allt på som vanligt, förutom att vi har en förkylning som vandrar mellan eleverna. Det är egentligen inte så konstigt om man tänker på att vi är med varandra hela tiden, delar kläder, vattenflaskor och kallt väder. Sharing is caring som man brukar säga.

Idag skulle jag vara backis tillsammans med en annan i min vakt men han var för sjuk för att få stå i byssan så han blev utbytt. Men det spelade inte så stor roll. Jag älskar att vara backis. Det är så mysigt, speciellt när de andra i vakten måste vara ute på däck när det regnar. Då står man själv inne i byssan vid den varma diskmaskinen och hjälper våra underbara kockar att laga mat.

Efter dagvakten hade vi lektioner. Idag stod samhäll/svenska rapporten och hamnutvärdering på schemat. Jag brukar tycka att lektonerna är ganska meningslösa för mig då jag inte riktigt kan fokusera på mina studier i denna miljön men det har gått förvånansvärt bra, speciellt nu när det inte gungar så mycket. Jag är dessutom en ”sån” som har plåster bakom örat.

Kl. 20:00 var det dags att gå på vakt igen. Ikväll blev det pannkakor till nattfikat som var väldigt uppskattat av resten av vakten. På med hög musik, vaska durken och steka pannkakor.

När alla hade fikat och vi var klara med våra uppgifter och efter en liten nap i lilla mässen i ett försök till att lindra sjösjukan (sjösjukan är värst när man är i byssan) gick vi upp till resten av vakten för att chilla. Det slutade med att alla låg i en hög och sjöng låtar ingen kunde. Det var också två i vakten som inte hade fått behålla sin nattfika men de var ganska glada ändå. Det finns inte mycket annat man kan göra än att skratta åt sjösjukan. Så där låg vi tio personer, halv tolv på natten, sjöng och skämtade om den hemska sjösjukan, precis så som det borde vara.

Som ni kanske hör har det varit en ganska trevlig dag. Vi hörs snart igen!

Sanne, Babord