Cherbourg i sin enkelhet

Som alltid på båten vaknade jag med ögonlock som inte vill hålla sig öppna och efter en andra purrning och en missad frukost stod jag vid uppställningen och frös i shorts i den kalla morgonluften.

Uppställning har vi varje dag klockan 8.00 när vi ligger till kaj, då vi alla samlas och går igenom en morgonrutin som huvudsakligen består av att lyssna på om vår kapten har något intressant att berätta. Självklart har han alltid det, att jag skriver så har absolut inget att göra med att han brukar läsa varje blogg.

Samtidigt som morgonkylan försvann så tog den även med sig dagens dåliga start. Jag och några andra bestämde oss för att äta en picknick- frukost och glada i hågen, om än något hungriga, gick vi till ett café för att köpa nygräddade baguetter. Vi blev verkligen inte besvikna då sortimentet av bröd i Frankrike är som smör i Småland. När vi efter mycket om och men handlat klart gick vi till en park där vi slog oss ner. Där satt vi, 9 ungdomar, med munnarna fulla av franska delikatesser och mätta i magen var det en svårslagen start på dagen.

Senare spelade vi beachfotboll på en strand som vi först behövt gå 5km för att komma till, men det var det värt. Tiden bara flög iväg och efter att ha spelat i säkert två timmar kände vi oss nöjda. Dagen blev bara ännu bättre när vi fick lifta med en snäll fransk man och slapp gå en dryg halvtimmes promenad tillbaka till båten på ömma fötter. Trots svårigheter med kommunikationen kom vi fram rätt och det är inte fel att kunna säga att man har liftat i Frankrike.

Dagen avslutades med en promenad upp på ett berg i närheten där vi hade utsikt över hela Cherbourg och medan solen sänkte sig över staden tänkte jag att det är dessa små stunder som gör livet bra.

Avslutningsvis vill jag ge ett svar på tal på de som säger att det inte finns något att göra i Cherbourg. Även fast det kanske inte är den mest intressanta hamnen blir det alltid vad man gör det till och med lite kreativitet kommer man långt, mitt tips är att det inte behöver vara så avancerat för att bli bra.

Miranda Olofsson, Midskepp