En nota på 4000

Jag vaknade denna morgonen med en härlig känsla i kroppen.

Det var någon timme kvar, sen skulle vi ligga till kaj och jag skulle bege mig ut i ett soligt och varmt Mindelo med mina vänner. Efter det skulle vi få besök på båten från en skola från Kap Verde och det skulle bjudas på fika. Trodde jag i alla fall.

Eftersom babord skulle ha vakt fram tills vi kom in till kajen anlände jag till uppställningen i arbetskläder. Jag skulle vara backis och det flöt på bra i byssan. Efter en stunds jobb konstaterar vi att vi verkligen borde vara framme vid det här laget och frågar arbetsstyrkan vad som händer. De meddelar att de inte kan få upp ankaret och det kan nog ta någon timme extra. Det går en timme. Två timmar. Tre timmar. Ankarspelet är alltså sönder och vi blir informerade om att det är uppställning om en kvart, vi ska dra upp ankaret för hand. Sagt och gjort, två och en halv timme senare är nästan 4 ton ankare + kätting uppe ur vattnet och vi rör oss mot kajen.

Trots detta lilla missöde som sköt fram landstigningen x antal timmar och skolbesöket till dagen efter blev det ändå en väldigt bra dag till slut. Tillsammans med några kompisar strosade jag runt i stan ett tag tills vi hittade en mysig resturang där vi åt middag. Maten var väldigt god och de bjöd på äkta kap verdisk live musik. Något roligt vi också la märke till var kursen mellan CVE och SEK. Tänk er själva när ni får en nota på drygt fyra tusen...

Elvira