En sjuhelsickens seglats!

Det rullade bra ordentligt och mot alla odds lyckades man till slut ta sig ned till elevinredningen för att slita av sig alla genomdränkta kläder och stövlar. En god odör kunde anas från våtgarderoberna när man huttrande låg i kojen med sömnen hästlängder bort.

Måndagen började vid 12 slaget för midskeppsvakt. Tre segel sönderrivna och regnet som piskade våra ansikten, perfekt. Som grädde på moset hade inte DJ väckt sina hytt kamrater vilket resulterade i en kvarts extra väntetid tills vi kunde gå av vakten och sova. Stackars Märta som med kockmössan och sleven i högsta hugg fick ta sig ut ur byssan i regnet och till svar få höra bortförklaringar lika troliga som solsken.

Det rullade bra ordentligt och mot alla odds lyckades man till slut ta sig ned till elevinredningen för att slita av sig alla genomdränkta kläder och stövlar. En god odör kunde anas från våtgarderoberna när man huttrande låg i kojen med sömnen hästlängder bort. Ett järngrepp runt madrassen och tvärkojerna i fosterställning höll vaktens rackare kvar på plats i kojerna. Här har vi det gatt!

En efterlängtad frukost var snart nära som skulle fylla tomrummet som sömnen lämnat. Lill Britt aka Lil’ Chef vår älskade kock gjorde som alltid en stark insats som lyfte humöret för vakten.

Efter nattens nederlag var vakten ännu en gång på fötter, för att åter igen föra fartyget framåt mot våran efterlängtade destination, Charleston.

- Jerry W. Lindh