Hårt arbete blandat med skratt och frustration

Bara några dagar kvar tills vi kommer fram till första hamnen Lübeck och livet här på Gunilla rullar på som vanligt. Underhållningsarbetet och seglingen är i full gång vilket både är tufft men samtidigt roligt.

Ännu en dag på Gunilla har gått och vi börjar närma oss Lübeck. I själva verket har vi varit ganska nära hamn nu ett tag men det senaste dygnet har vi kryssat oss fram för att vi inte ska komma fram innan torsdag vilket är den bestämda ankomstdagen.

Kryssningen har inneburit flera stora vändningar av Gunilla vilket både har varit roligt men också tufft och tungt. Ibland har det endast behövts en vakt för att vända runt fartyget men denna kväll behövdes hela besättningen. Även fast det har inneburit tunga drag i tampar med följd av röda handflator med blodiga sår för alla elever så var det roligt att för en gång skull jobba tillsammans med hela klassen och inte bara med vakten. Jag tror speciellt att många elever här ombord tycker att sånna manövrar uppe på däck är spännande och roliga eftersom det blir lite action i seglingen och att alla får kämpa tillsammans.

Även fast dagens kvällsaktivitet med vändningen blev hektisk och något utöver det vanliga så var det bara en liten del av dagen. Vi började med att bli purrade vid kl 7 där jag startade dagen med nässpray, halstablett och Alvedon. Nu har en förkylning på fartyget spridit sig som en löpeld och alla går runt med täppta näsor, ont i halsen och hosta. Dagen till ära var jag en del av arbetsstyrkan på däck där vi hade massa underhållningsarbete att ta tag i. Själv tycker jag för det mesta om underhållningsarbetet här ombord men idag var det tungt och lite klurigt.

Förra resan var det fokus på lackning, målning och rostknackning medans fokuset på denna resan istället är att fetta och tjära i riggen. Jag och tre andra styrbordare fick uppdraget att fetta vajrar i både för-och stormasten, kul tänkte vi alla till en början men så klart tänkte vi så innan vi fick reda på hur vi skulle göra det…Vi fick börja med att ta på oss heltäckande overaller tillsammans med handskar för händerna och plast för selen för att inte riskera att få något som helst fett på selen eller på oss själva. Sedan skickades vi upp i riggen med fettburkar hängandes runt kroppen för att sedan med våra händer kleta in fettet på vajrarna. Det var extremt svårt att komma åt allt som skulle fettas och samtidigt hålla i sig uppe i riggen. Vi som väntade oss ett roligt jobb insåg sedan hur extremt ansträngande det var att göra två saker samtidigt samt att klättra med hala händer fulla av fett. Känslan senare när vi äntligen fick ta av oss de extremt varma overallerna var underbar. Även fast det var oerhört ansträngande och varmt så kändes det bra efteråt och nu kan vi bara skratta åt allt och hur frustrerade vi var där uppe.

Resten av dagen ägnades åt plugg, film i hytten och ännu en vakt på kvällen. Nattvakten avslutades mysigt på halvdäck där vi fick lyssna på när Kapten Hans tillsammans med Bås Karin spelade musik för oss med fiol och banjo.

Wilma Berg, Styrbord