Jag har blivit som skalman

Dagen började med att jag klockan 1 i natt blev vettskrämd av en kille som cyklade rakt in i en grind på kajen. Han hoppade snabbt upp på cykeln igen och cyklade vidare, så både han och jag var okej i slutändan. Efter nattvakten gick jag till kojs och som vanligt hinner man knappt lägga huvudet på kudden igen innan man blir purrad.

Efter frukost tog sig jag och 3 andra iväg för att utforska ännu mer av Bermuda. Vi tog oss till helt andra sidan av landet, där vi anlände i lagom tid till att lunchklockan ringde. Det har blivit en vana ombord att man äter vid samma tider varje dag så nu går man ju på en matklocka, nästan som Skalman gör i Bamse. Efter att magen än en gång var full av resterna ifrån Lill-Britts goda mat började vi ta oss ifrån stället där vi ätit vår lunch. På vägen hittade vi ett konstgalleri som låg i ett hus som såg övergivet ut. Det fanns massa intressanta saker där inne, och vi spenderade upp emot en timma där. Efter det tog vi bussen tillbaka till Hamilton, och på vägen hoppade även fyra till ifrån klassen på. När vi kom fram sökte vi snabbt upp en restaurang, eftersom att matklockan än en gång hade ringt. Vi åt på en restaurang som hette the spot, och där åt vi den godaste vegoburgaren som någon av oss hade ätit i våra liv.

Imorgon börjar vi våra 14 dagar till sjöss mot Azorerna. Jag tror att de flesta av oss är taggade på att få komma ut till havs igen. Men trots förtjusningen över detta, så finns det nog en rädsla hos dom flesta också. 14 dagar utan att se land är ändå trots allt rätt mycket. Vi kommer även att byta vakter, vi i babord kommer nu att lämna 8-12 och byta till 12-4. Jag hoppas också på att vi får bra väder och mycket segling.

Hoppas att allt är bra med er hemma i Sverige. Vi har det bra i värmen!

Moa Jacobsson, Babords vakt