Slutet av en 14 dagars segling

Idag var jag fartygsvakt. Den ärofyllda uppgiften då är att vakta skeppet och prata med de människor som kommer förbi och undrar något eller bara vill prata.

Idag var jag fartygsvakt. Den ärofyllda uppgiften då är att vakta skeppet och prata med de människor som kommer förbi och undrar något eller bara vill prata. Det var många svenskar som kom förbi idag. De flesta var också här med segelbåt. Horta är ju ett måste för alla segelbåtar som seglar över den norra delen av atlanten. Detta syns tydligt på kajen här. Nämligen målar nästan alla båtar som kommer hit ett märka. Detta kan vara i form av en bild på båten eller namnet eller vad som helst. Därför är kajerna här helt fyllda av målningar och det är fräckt att gå runt och kolla på de olika målningarna. De andra i vakten arbetade med att måla förmasten och bytte färg på byssahuset som blev vitt istället för gult. Vi hälsade också på det holländska skeppet Oosterschuelde som har seglat över atlanten samtidigt som oss. De hade det lite lyxigare än oss och hon var mycket fin.

Som ni säkert vet så kom vi hit till Horta igår. Vi fick komma in i hamn en dag tidigt då vi seglade snabbare än beräknat. Det var riktigt skönt att komma iland efter två veckor till sjöss. Vi hade en riktigt bra atlantsegling mad bra vindar och fint väder, ingen sjösjuka! Det känns också väldigt fräckt att vi har kommit så långt. Igår när vi skulle lägga till hade vi blivit tilldelade en ganska smal plats som vi skulle backa in på. Kapten och rorsman Emil gjorde ett utmärkt jobb och det blev en finfin tilläggning. Igår gick vi också till det traditionella Peters Café Sport. Där hade några av oss brev som väntade från tidigare elever. Jag fick ett mycket uppskattat brev två kära vänner som var här förra året. Men mitt största mål med Azorerna är att bestiga berget Pico som är ön bredvid Faial där Horta ligger. Pico är Portugals högsta berg och om det blir fint väder är planen att bestiga det 2351 meter höga berget.

Ivar Westin, Babord