Tandborste på däck?

På däck stod vår vaktledare Adam med ett lurigt flin när åtta fundersamma elever iklädda badkläder kom upp med sina tandborstar och cyklop i händerna.

Denna dag inleddes med en tidigare purrning än vanligt. Jag blev purrad av Frida tjugo över sex, vilket jag snabbt kopplade till att det var dags att hasa sig upp ur kojen och snöra på springskorna. Soluppgången förgyllde vårt löppass, vilket gjorde att de morgontrötta stegen kändes något lättare. Som följd av träningspasset blev det en snabb dusch följt av en klassisk Gunilla-frukost. Min klassiska frukost ombord består av ett par skivor bröd, havregrynsgröt med äpplemos och en kopp kaffe.

Efter uppställningen och hissandet av nationalflaggan samt artighetsflaggan var det dags för min vakt (styrbord) att arbeta. Jag blev tilldelad uppdraget att stryka på det sista lagret med svart färg på bordläggningen, dvs. utsidan av skeppet. De resterande i vakten utförde diverse andra underhållsarbeten som att knacka rost, fräscha till på däck inför morgonendagens avgång och städa.

Under tre-fikat fick vi av vår vaktledare Adam två alternativ att välja på. Arbetsvakten fick välja om de ville fortsätta med det de höll på med eller ta med sig badkläder, cyklop och tandborste upp på däck efter fikat. Även fast vi inte visste vad detta innebar sållade såklart majoriteten av vakten bort det första alternativet och bytte kvickt om till badkläder. Väl uppe på däck stod Adam och flinade när åtta spända styrbordare fundersamt smög upp en efter en med sina tandborstar iklädda badkläder. Vi bröt alla ihop av skratt när vi fick reda på att vi faktiskt skulle skrubba bort alger på utsidan av Gunilla med våra ”förvuxna tandborstar” som vi har ombord. De förvuxna tandborstarna är vanliga borstar med ett kort handtag som skaft, därav namnet. Detta blev hursomhelst ett svalkande och skönt avbrott på denna hamns sista vakt.

För att inte bryta en tradition och ett vinnande koncept blev det idag grillkväll ombord i vanlig ordning, vilket är högt uppskattat av alla. Som plus fick vi denna middag egenfiskad guld- och kungsmakrill samt tonfisk som vi fångat på vägen till Bermuda.

Nu nyttjar många ombord de sista minuterna i hamn på välvalda WiFi-ställen för att få prata med sina nära och kära en sista gång innan vårt längsta sjöben på Gunilla hittills. Hörs om två veckor!

William W, styrbord