Tävlingsandan på topp med snusnäsdukar på knopp

Dagen hade kommit då det var dags för det efterlängtade atlantiska VM i OS. Hela bunten spökade ut sig till riktiga Gunillapirater för att ära den stora dagen.

Grenarna hade fokus på sjömanskap och vi fick visa våra kunskaper på olika sätt. Vi fick bl.a. testa vår fingerfärdighet genom knopbana, vår dumstyrka genom dragkamp och vårt snabba tänkande genom riggstafett. Först ut var knopbana, då skulle man gå i en sorts fålla där man möttes av fem olika knopar som man skulle göra loss, och sen knopa tillbaka igen. Var den rätt gick man vidare till nästa knop, hade man fel fick man tidspålägg. Midskepps tog enkelt hem segern i knopandet, och tyvärr även i hela VM i OS v. Min vakt, babord och styrbord kom på en delad andra plats, men min åsikt är att babord ändå var strået vassare.

Dagen firades även med glass, säkerhetsövning och det glada budskapet från Torben, vår kapten, att som det verkar just nu kommer vi att nå Grenada redan den 16. Gör vi det slår vi rekordet i Atlanten- benet på kortast tid, utan att ta fusk av motor.
Kvällen avslutades genom att vi vakt vis skulle få gå något så kallat ”walk with the dead”. Spända över att veta vad detta väl innebär samlades vi på halvdäck efter solnedgången och möts redan där av en överraskning. Man kunde se land! Ljuset från Barbados mötte oss välkomnande, och vi började lyckligt tänka på att där fanns mark som inte gungar.

Strax efter våra glädjeskutt blev vi hämtade av Adam, som dessutom förstörde vårat mörkerseende genom att blända oss med ficklampor. Vi blev ledda ner i riggförrådet, där vi blev instruerade i att vi skulle väcka döden. Det var trångt, mörkt och svettigt i förrådet, och alla var spända på vad som skulle hända därnäst. Då och då hördes knackande på väggar och golv, och man undrade från vilket håll något skulle ske. Tillslut hörde man en stämma som instruerade oss att dricka en äcklig, stark sörja, och efter det svara på ett antal gåtor. Vår vakt, som kanske inte är de vassaste knivarna i lådan, hade inte rätt på en endaste.

Väl ute i den friska luften igen skrattade vi lite, och sen hoppade de flesta in i duschen för att tvätta spåren utav dagens tävlande. Efter att ha skrubbat bort allt svett och piratsmink såg alla ut som vanliga skolelever igen.

Clara, Elev i Babord