Måste vägen till Malaga gunga så?

Det blev inte riktigt den smakstart som vi hoppats på. Nej just ”smakar” är nog det sista det gör, enligt de flesta ombord.

Det blev inte riktigt den smakstart som vi hoppats på. Nej just ”smakar” är nog det sista det gör, enligt de flesta ombord. Men vad kunde man annat förvänta sig om man blandar förstagångsseglare med gammal sjö och nya vindar. Inte ens undertecknad har skonats helt, utan efter att ha knaprat både huvudvärkstabletter och morötter utan framgång, fick det bli en halv Postafen. Med den påföljd att jag däckade direkt, som tur var inte på däck som de övriga, utan inne i min egen koj.

Där lyckades jag faktiskt ta igen lite utebliven sömn, ända tills en fluga fick för sig att använda all min oskyddade hud som landningsbana. När jag givit upp hoppet om att nämnda fluga skulle kunna åstadkomma en sommar, fick jag till sist acceptera det höstlika och bege mig ut i blåsten. Målet denna gång var byssan, eftersom jag äntligen börjat bli sugen på mat. Denna fick man dock för ovanlighetens skull hämta själv på spisen, eftersom även kökspersonal kan behöva vila…

Efter maten drack jag en kopp te, då kaffe fortfararande inte lockade särskilt nämnvärt. Förhoppningsvis smakar det åter i morgon!

KiKi Åstrand

utbildningledaare