Utbildningsledarens rapport 2017-12-06

Safi, 07:40. En ny dag har precis börjat här i Safi och det är vår sista ombord. Den kommer att fyllas med tusen och ett göromål som oftast har med rengöring och städning att göra. Väskorna skall nu vara packade och uppburna till halvdäck före uppställningen som också i dag är klockan 8. Sedan blir alla indelade i grupper som får göra rent hela fartyget så hon riktigt skiner när nästa grupp kommer ombord och de gör de redan i morgon.

Ungefär samtidigt som vi börjar sänka oss mot Köpenhamn kommer samhällsettorna hit och kan börja upptäcka en ny del av världen och troligen också av sig själva. För att leva som vi gör ombord är ju, vågar jag påstå, ett helt nytt sätt att hantera vardagen för alla som kommer hit. Här inser man rätt snart att någon måste laga maten, tvätta tvätten och alla måste medverka till allt för att det alls skall fungera. Ibland måste man ställa upp för någon som är sjösjuk. Det är ju därför vi med viss tillförsikt vågar kalla T/S Gunilla för ett skolfartyg och för att använda den gamla klyschan om skolan och livet – här lär man verkligen för hela livet.

Om ett drygt år skall de ut på Gunilla igen, då betydligt mer kunniga, erfarna och beredda på vad det innebär att vara en kugge i det maskineri som verksamheten här innebär. De kommer att vara redo att ta ett än större ansvar och de kommer att veta en hel del mer än nu om sig själva och sina kompisar och om livet. Redan nu är de en alldeles utmärkt grupp som väl utför sina uppdrag ombord vilket inte innebär att allt är perfekt. De har ytterligare att lära men hade de varit färdiga redan nu hade de ju inte behövt vara varken här eller i någon annan skola. Jag är glad och stolt över förtroendet att få segla med dem och om det skulle bli så att jag inte blir dos för dem nästa gång så beror det inte på någon av dem. Inte någon endaste en. Tack för lånet.

Vi ses snart!

Utbildningsledare Martin Nordström