Alle man på däck!

Som alla dagar till sjöss här på T/S Gunilla purras vi i hytten för vakt. Vi är fortfarande lite ovana vid de nya tiderna 8 till 12 istället för 4 till 8 så när rondman kommer in i hytten och säger “Godmorgon, klockan är 7, ni har vakt om en timma och frukost om 20 minuter. Det är ganska varmt ute så det behövs inte så mycket kläder.” får hen inte så mycket till svar. Några grymtningar och lite rörelse, men det räcker för att hen ska vända ut igen för att fortsätta purra resten av babordsvakten.

Rutinen innan vakt har man gjort så många gånger nu att man knappt ens behöver öppna ögonen för att dra sig ur sängen, upp till frukost, slänga i sig en skål med flingor och yoghurt (Wågis hemmagjorda), ner igen för att ta på sig sina arbetskläder/seglarkläder, borsta tänderna, gå på toa, sätta på sig selen, upp och ut.

Det första jag ser när jag öppnar dörren ut är en brandröd, sagolikt vacker soluppgång som bländar mig påväg upp till uppställning. Det första vi gör på vakten är att bärga alla fyra märsarna. Styrbord hade bärgat brammarna,
förröjeln och focken, så det enda som var kvar att göra var att beslå. Vi har beslagit brammarna, röjeln och är halvvägs igenom våra beslagningar av märsarna när vi hör kapten ropa från däck att det har börjat blåsa upp lite igen så de har bestämt sig för att sätta märsarna, så då var det bara att avbeslå igen.

Att lita på rondman när hen säger att det är varmt ute och att man inte behöver så mycket kläder på sig är fortfarande svårt. Det har jag märkt nu de senaste tre sjöbenen då jag fortfarande förväntar mig att det ska vara 11 grader ute så att man behöver ta på sig alla kläder man har. Men varje gång motbevisar vädret mina förväntningar och det slutar med att jag blir alldeles för varm och blir tvungen att ta av mig kläder igen.

Vi jobbar i riggen fram till fika klockan 10, och resten av vakten består av ungefär samma sak. Det var upp och ner i riggen för att beslå eller avbeslå och sätta eller bärga. Det var det vi han med på våra 4 timmar innan det var dags för vaktöverlämning till midskepps. Under vaktens gång fick vi se mängder med delfiner och ett herculesplan som cirkulerade strax över oss, bara cirka 100 meter, om ens det. Efter vaktavlösning fick de som ville ta en välbehövd dusch och sen lunch. Efter lunch var det skönt att lägga sig och sova ett par timmar fram till klockan två då vi hade “abandon ship” övning. Ett larm gick som betydde alle man på däck. Vi fick klättra upp för nödstegarna och sätta på oss flytvästar med vår livflottegrupp. Sen höll vaktledaren för varje livflotte en liten genomgång om hur man ska agera, vad man gör om man faktiskt skulle behöva överge
skeppet och vad man har med sig i livflotten. Alla hade redan hört allt tidigare men det var en bra repetition.

Vid fika klockan tre, blir det sötfika med bärpaj, glass och vaniljsås. Lite plugg innan middag och lite mer plugg efter middag. Snart var det dags för vakt igen klockan 8 och på uppställning säger dem att vi förmodligen kommer kunna fortsätta segla resten av vakten. Va gött tänker vi, men det ändras snart då det börjar med att vi bärgar och börjar beslå bramstag men hinner inte sätta mer än första törnan runt seglet innan de ropar nerifrån att viska komma tillbaka ner för at t vi ska bärga ALLA segel.

Och det är precis vad vi gör. Så fort vi kommer ner sätts vi i arbete, hela vakten är uppe på benen redan i full gång och en hel del från frivakten har också blivit uppkallade för att hjälpa till. När råseglen är bärgade klättrar nästan alla upp för att beslå, både vaktstyrkan, frivakten och några av befäl var uppe samtidigt. På mindre än en och en halv timme var alla råsegel beslagna och alla var nere på
däck igen. Vi i vakten hjälptes sen åt att bärga stagseglen och sedan gick en del in för att städa inredningen medan resten stannade kvar och beslog apan, storstäng, bramstag och förstäng. Fika klockan 10, efter det fanns det inte så mycket mer att göra. Vi såg mareld och ännu mer delfiner. Efter vakt var alla rätt så trötta och redo att krypa till kojs.

Ida