Solen stod högt på himlen tidigt på morgonen. Jag kunde ana att det redan hårda arbetet skulle kännas ännu mer i denna värme.

Det var vår sista vaktdag i Mindelo och förberedelserna inför Atlanten överfarten var många. Efter tidig uppställning i vanlig ordning var det dags att sätta fart. Första uppgiften blev att ”fetta nipplar”, ännu ett för mig nytt begrepp. Jag en vän fick klättra upp i masten iklädd sketna overaller med en fettspruta på ryggen, baktygden var ett faktum och värmepåslagen var många. Men vi hade fått papper med tydliga instruktioner och kartläggningar så jobbet var lätt att utföra. Ända haken var att det var helt onödigt. En av Instruktionerna löd: Om det väller ut fett när ni pumpar är den redan fettad och ni kan gå vidare till nästa. Det vällde ut fett från varje nippel vi pumpade. Arbetet i riggen var alltså helt onödigt. Något som inte var onödigt var utrensningen av soprummet som stod näst på att göra listan. Två veckor av gammalt skräp som surnat i värmen var nu dags att kasta. Sicken fröjd för styrbord!

Arbetsdagen toppades med besök från en lokal skola. Eleverna välkomnades med en guidad tur på Gunilla, bullar och glatt humör. Efter det fick vi komma till deras skola och se hur de har det där. Vi utmanades i fotbollsmatch och utbytte danser med varandra. Själv pratade jag extra mycket med tre tjejer som glatt berättade om deras liv och ställde frågor om mitt. Vi fick djupa diskussioner om ämnen högt och lågt. Det blev en riktigt lärorik eftermiddag som gav mig en bra inblick i hur livet för dessa ungdomar kan vara. Trots det geografiska avståndet hade vi mycket gemensamt.

När vi kom tillbaka till båten laddade med nya intryck men tömda på energi möttes vi av ”Ät snabbt, sen ska vi bära proviant”. Vi gjorde vad vi blev beordrade, resterande vakter njöt av en sista fri kväll i Mindelo.

Lisa Elm Bengtsson