(boj)kott

Bakom den tjocka dimman som vi vaknade upp till denna lördagsmorgon så kunde man skymta land, vi har äntligen nått Lissabon.

Klockan 10 så klev lotsen upp på halvdäck och det var snart efter det som man började se fiskare med sina ekor dyka upp längs med stadens stränder. Min vakt hade gjort Gunilla redo för hamn, tagit ner elevtrålarna, riggat trossar med kastlinor och placerat ut bojar. Själv var jag post och fick styra och hålla koll längs med vattenytan så att vi inte kör i riktning mot fiskebojar som kan fastna i propellern. När vi närmar oss den stora röda bron vid namn Ponte 25 de abril så hör jag att vår Vaktledare Anna ropar ner övrig vaktstyrka på däck och nämner att hon behöver två modiga klättrare, de blir Ture och Felicia. ”Faktum är att det just nu är tidvatten och vi vet inte hur högt det är, därför behöver vi två personer, en till varje mast, som klättrar upp med var sin av de vita bojarna högst upp till toppen. Så ifall vi inte kommer under bron så dämpar ni smällen.” Säger Anna med ett pokerface. Jag kan medge att jag blev grundlurad och var beredd på att se dem klättra upp i masten med var sin boj över axeln. Felicia var tveksam, men order är order och hon börjar klättra upp på byssataket för att hämta en fender. Ture å andra sidan gick inte på det för fem öre och skrattade bara.

Vid elvasnåret så låg vi till kaj, kapten ropade upp alla för uppställning innan lunch och eftersom jag är i 8-12 vakten just nu så var det bara för oss att byta från sjövakt till hamnvakt. Det väder som Lissabon erbjöd var inte direkt optimalt för varken frivakterna eller min arbetande vakt, ösregn. Ett regnoväder så kraftigt att inte ens mitt seglarställ kunde ta smällen. Som tur var så var det varmt och även om jag var dyblöt ända in till understället så frös jag inte. För att bli skonade från regnet så fick folk som var klara med sitt arbete gå ner och påbörja städningen redan klockan fyra. Men med min vanliga otur så satt jag och lagade ett soltak ute på däck och det var inte ett arbete som förväntades bli klart idag, så jag satt ute i regnet tills klockan var runt halv sex.

Klockan sex så serverades middag och efter det så kollade vi alla i vakten (även Hans och Anna) på filmen SS Martha tillsammans och knaprade på popcorn, detta fick bli vårt första och sista vaktmys med Hans eftersom han lämnar båten på måndag och ersätts av Torben.

Så här såg denna lördagen ut, varje dag ombord kan verka som väldigt lika men det finns alltid något som gör just denna dagen speciell. Idag var det ösregn och våra bojklättrare.

Kramar ifrån so(rg)liga Lissabon.

Svea Ohlsén BB