Eleverna som försvann

Idag är det onsdag den 25 september och styrbord har haft hamnvakt. På eftermiddagen väntade ett utbyte med Gulden Leeuw, skutan som ligger bredvid oss. Där skulle rundturer på respektive skutor, snacks, läsk, chokladbollar och kaj-aktivitet ingått men man kan säga att det blev ändrade planer.

På vakten idag började vi med slutstädningen vilket inte kändes så värst roligt. Inte bara för att den tenderar att vara jobbig och tidskrävande och ibland ganska tråkig, utan också för att det betyder att resan snart är slut. För vissa kan det nog vara en lättnad. Äntligen slipper man trånga kojer, dålig sömn, sjösjuka, arbete och alla människor som man levt lite för tätt inpå de två senaste månaderna. För mig, däremot, känns det inte alls bra att det snart är dags att lämna Gunilla. Trots att man ständigt är trött, smutsig och har ont i kroppen, så trivs jag här fruktansvärt bra och faktumet att vi inte kommer tillbaks förrän 2021 får mig att känna en del separationsångest. Det är väl bara att ta vara på tiden och njuta medan man kan, även om det kan vara svårt ibland.

När klockan närmade sig 16 satte vi igång med städningen, som vi egentligen brukar göra vid 17. Detta eftersom det vid femslaget skulle strömma in elever från den andra skutan redo att gå på rundtur, trodde vi... Städningen blev klar och underkojerna begav sig till Gulden Leeuw medan överkojerna stannande på Gunilla för att ta emot våra kommande gäster. Det var nog när besättningen frågade om vi hade ett ärende när vi kom, som vi förstod att det möjligtvis skett ett missförstånd. Vi frågade hur som helst om en rundtur, vilket vi fick, utav kocken. Det visade sig att alla, exakt alla deras elever hade dragit iväg till stranden och tänk spendera eftermiddagen samt kvällen där. Kocken gav oss i alla fall en liten rundtur men planerad verkade den minst sagt inte vara. När vi kom tillbaka till Gunilla stod vi där med läsk, chips och till och med chokladbollar, bakade av några i vakten, under vakt, som bakats i princip endast för besöket vi trodde att vi skulle få.

Ledsna för det var vi dock inte. Det anordnades en liten sista sekunden-filmkväll som blev lyckad trots allt. Senare under kvällen droppade det även in några elever från Gulden Leeuw som vi fick chans att prata med. Så trots ett litet missförstånd så slutade kvällen bra och chokladbollarna gick åt ändå!

Tilda ”Pogge” Prgomet, Styrbord