En helt vanlig söndag

Såhär i efterhand (dagen efter) när jag skulle skriva min blogg så försökte jag komma på någonting roligt som jag kunde berätta. Det gick inte jättebra, för söndagen den 28 augusti var en så vanlig dag på Gunilla som det kan bli - förutom möjligtvis att det varsöndag.

Liksom alla dagar på Gunilla startar blev vi i Midskepps, 8-12 vakten, purrade klockan 07:00 av rondmannen i Babord. Jag skulle gärna skriva vem det var som purrade oss just denna söndag eftersom jag förstår att ni föräldrar som sitter hemma och ihärdigt läser våra försenade bloggar blir så glada när era barns namn nämns - men tyvärr vaknade jag inte så jag vet faktiskt inte vem det var.

På något sätt tog jag mig ändå upp till Lilla Mässen i tid där det serverades stekfrukost söndagen till ära. Sedan gick jag ner och väckte resten av min hytt som dessvärre inte hade lyckats att ta sig upp, ens för lite ägg och bacons skull. Därefter följde den tysta kvarten. Detta är den enda tiden på dygnet som det
råder total tystnad i Midskepps, och infaller perioden mellan uppstigning ur kojen 07:40 och uppställningen 07:55, då alla (de flesta fortfarande halvt sovande) ska krångla på sig diverse lager kläder, selar och seglarställ.

Den sömniga stämningen följde med upp på uppställningen även denna söndag, men försvann rätt snabbt eftersom vakten rivstartade med att vi skulle brassa hela riggen. Detta innebär att man vinklar seglen så att båten kan gå högre mot vinden vilket behövs göras kontinuerligt nu när det är motvind och vi för ovanlighetens skull kryssar med Gunilla. Brassningen gick rätt snabbt och även om det är rätt intensivt arbete så är det varken lika jobbigt som att sätta segel, stagvända eller - gud förbjude - beslå.

Efter brassningen var det dags för lite omvårdnad av våra kära dammsugare vars hälsa har svajat rätt mycket på sistone eftersom det är helt slut på dammsugarpåsar. Jag fick äran att rensa alla dammfilter och att tömma våran enda kvarvarande dammsugarpåse med hjälp av en tång så att den ska kunna
återanvändas några gånger till. Därpå namngav vi dem till BOSSE, Mothersucker, Siste Sämste och Captain Suck (befälsdammsugaren).

På söndagar har vi inte några lektioner, men vi hann ändå inte sova så länge eftersom det var demokratidag och därför stormöte på däck. Där diskuterades stora frågor som vikten av att spola två gånger och den klassiska debatten hur lång tid man egentligen får duscha. Kapten Leo försökte föra talan för att ingen någonsin behöver duscha längre än 1,5 minut, men hans auktoritet räcker tyvärr inte till för sådana vilda uttalanden och han blev utskrattad av såväl elever som resten av befälet.

Efter stormötet kollade vi i Midskepps på Mamma Mia tillsammans med Styrbordarna innan det återigen blev dags för vakt. Vi brassade lite igen och sedan gick vi i liten men samlad skara ner i elevinredningen för att göra våran dagliga städplikt. Vakten förlöpte lugnt förutom ett mindre utbrott när jag försökte dammsuga med Mothersucker och insåg att hans sugförmåga inte hade förbättrats trots min ömma vård, varpå jag klistrade på en argsint “sämst-i-test”-etikett på honom.

Till slut kom Styrbord ut på däck för att lösa av oss, och där fick tillsist både vår vakt och söndagen den sjugoåttonde augusti ett efterlängtat slut och vi kunde förnöjda krya till kojs för att så småningom vakna upp till en ny, helt vanlig måndag ombord på Gunilla.

Tua