En tuktuk-förares bästa livsråd

Purrningen ägde som vanligt rum 07:00 då vi släpade oss ur kojerna för att utforska ytterligare en dag i Lissabon. Ögonen var så svåra att öppna att de kändes helt fastlimmade. Dock så flög vi upp till frukosten ögonblicket då vi insåg att det var min vakts sista frivaktsdag i Lissabon som stod på schemat innan första sjöbenet startar om några dagar. Det var en förväntansfull dag som slutade i god mat, en halvtom plånbok och en tuk-tuk chaufförs bästa livsråd.

Nere bland hytterna spreds snabbt ett rykte om att dagen skulle erbjuda ett varmt och soligt väder. Babord och Styrbord som hade frivakt slängde på sig shorts och kjolar för att sedan springa upp till däck. Väl uppe vid uppställningen 08:00 möttes vi av ett mulet och grått Lissabon. Humöret sjönk inte för det utan vi gick med raska steg på den buckliga kullerstensvägen för att ta oss till det omtalade brunchstället. Midskepps och Styrbord hade tidigare rekommenderat oss om det så varför inte ge det ett försök tänkte vi. Vi beställde in härliga smoothies, avokadomackor och lemonad som var så syrlig att inte en endaste min kunde döljas. När vi var mätta och belåtna så var det dags för lite shopping. Redan vid första klivet utanför dörren kändes det som en varm fläkt svepte över än eftersom solen äntligen hade trängt sig igenom molnen och himlen hade spruckit upp. Det gjorde att våra klädval tillslut blev värt det trots den tidigare kylan.

Senare på eftermiddagen efter en hel del shopping och fikapauser så stötte vi plötsligt på en man i en tuk-tuk vid en gömd gränd bland slitna färgsprakande hus. Jag och tre andra bestämde oss för att be honom skjutsa oss till "LxFactory", som är en marknad 20 minuter gång från Gunilla. Vägen dit var fantastisk. Vinden fläktade i håret samtidigt som vi såg solnedgången bakom kajkanten. Vi hade roliga samtal med chauffören som också hann lära oss mycket historia om staden. Efter 20 minuters färd hade chauffören endast pratat konstant om hans livsråd "enjoy life while you can". Han argumenterade starkt för budskapet och berättade en snabb sammanfattning av hans tuffa och hårda liv. Vi följde hans budskap och gick till en underbar mexikansk restaurang i Lx Factrory och åt mängder av fisktacos och churros.

Efter att vi sedan landat hemma på båten efter en helt lyckad sista frivaktsdag så tog det inte lång tid innan jag och mina hyttkompisar lade oss i kojen för att sova. Imorgon ska vi alla åka på utflykt och tanken av att slippa gå upp i natt för att sitta vakt gjorde mig glad och det dröjde bara sekunder innan jag somna.

Alicia Jisbrant Björnquist, Babord