En vanlig dag till sjöss med en filmvisning på focken

Lite text som innehåller kloka ord...

Dagen började med att jag blev purrad klockan 04:00 av midskeppsvakten. Det var en halvtimme kvar till vår egen vakt. Det var svårt att ta sig upp. Kojen och jag ville inte slitas ifrån varandra. Lakanen var fuktiga, kudden var våt av att jag svetsats hela natten. AC:en var väl inte inställd helt rätt. Trots den obehagliga känslan av blöta lakan mot min hud var det fortfarande lockande att ligga kvar och sova en liten stund till. ”Bara 5 minuter” tänkte jag för mig själv. Då satte min hyttkamrat på en låt på sin telefon, och då blev det genast mycket lättare att komma upp. Gungandes och sjungandes, guppade vi fyra hyttkamrater runt i den lilla hytten. Låten som spelades var Sweet Caroline av Neil Diamond, om jag inte minns fel.

Nattvakten flöt på ganska snabbt, så snabbt att jag nu inte kommer ihåg något av den. Klockan blev 08:00 och vi blev avlösta. Jag gick raka vägen till kojen. Tog av mig selen och flytvästen, lade mig ner och slöt mina ögon. I nästa sekund blev jag purrad till lunch. Klockan var då 11:30. Det var ”Restfest” som stod på menyn som bestod av en väldigt god och krämig lasagne. Jag åt tills jag inte kunde äta mer. Efter lunchen var det lektion. Vi fick då lite tid på oss att göra våra reseuppgifter. Jag lyckades göra två uppgifter, en om pendlar och gravitation, och en om värmestrålning.

Efter allt uppgiftslösande hade klockan blivit 16:00 och det var dags för vår andra vakt. Alla seglen var satta, så vi behövde inte göra så mycket fysiskt arbete. Nästan hela vakten kom till att bestå av att, jag och tre av mina kamrater fick vika och sortera hela linneskåpet. Det var en process. Det tog tid, men det var ett rätt lättsamt arbete, då vi kunde prata och skoja med varandra medan vi jobbade. Det slutade med att vi alla låg på golvet i stora mässen och skrattade.

Vår “stora, svåra och livsavgörande” uppgift blev genast lite lättare när vi fick reda på att det skulle vara filmvisning på focken efter vakten. Filmen som visades var ”Around Cape Horn”. Det var en äldre film, likt en dokumentär där en man berättade och visade hans resa runt Cape Horn på det gigantiska segelfartyget Peking. Det var en inblick i det gamla seglarlivet. Filmen visade det brutala förhållandena som dessa seglare på Peking var tvungna att segla genom. Man fick se orkanvindarnas påverkan på seglena och vågorna som sköljde över deck. Bland det kalla och hårda, fick vi också se det mest fantastiska av guldkornen som kan uppstå på havet. När vattnet är stilla och solen kastar sitt gyllene ljus genom seglen medan den långsamt faller över horisonten kant.

Filmen tog slut. Inspirerad och förbryllad av det jag sett, satt jag kvar där en stund, med glittrande ögon. Jag såg mig omkring, såg på seglen som fladdrade i vinden, såg på den glittrande och tindrande natthimlen. Månen kastade sitt kalla och bleka ljus över havet och jag tänkte för mig själv ”Det här vill jag göra hela livet”.

Vidar, styrbord