Ett underbart slut på en underbar resa

Idag var en helt underbar dag, nästintill perfekt.

När vi i babord, som har 4-8 vakten, gick på vakt vid fyra på morgonen var det aningen kyligt, men det gjorde inte så mycket, för natten lystes upp av tusentals stjärnor. Det var en av de stjärnklaraste nattvakterna på hela resan. Vi hade även tur och lyckades få syn på stjärnbilden Orion, som vi förgäves spanat efter sen vi lämnade Öckerö för lite drygt en månad sedan. Timmarna gick, och så småningom försvann stjärnorna och ersattes av en storslagen soluppgång. Stunder som denna var vad som gjorde 4-8 vakten, som annars var en ganska slitsam och jobbig vakt, värd besväret.

Även om nattvakten var bra, så slog dagen som kom efter den med hästlängder. Med solen kom även värmen, och jämfört med Island var det som att komma till Västindien. På däck kilade vakten runt i t-shirt, ett fenomen vi inte kunnat skåda på flera veckor. Tyvärr innebar även värmen att vinden mojnade rejält, och pågående vakt, babord, blev tvugna att bärga och beslå varenda litet segel. Det tog mer eller mindre hela vakten, men blev väldigt bra när det väl var gjort. Jag saknar att segla lite, det tror jag de flesta ombord gör. Olyckligtvis är vinden inget vi kan påverka. Vi får helt enkelt finna oss i att vi blir tvugna att gå för motor ett tag. Förhoppningsvis hinner vi sätta segel någon mer gång innan vi når kaj. Som ett avslut på dagen klättrade jag och några i min vakt upp till bramsalningen och tittade på månen som var på väg upp samtidigt som solen gick ner. Månen var helt underbart vacker och solnedgången färgade himlen i alla möjliga färger, allt från orange till violet.

Denna resan har verkligen varit bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Att segla till Island och få se allt det vi har sett var en fantastisk upplevelse som jag skulle önska att alla fick chansen att uppleva. Tiden vi spenderat ombord har varit bland den bästa i mitt liv, och det finns inget som kunde gjort mig lyckligare än att segla denna skutan till en så vacker plats med helt fantastiska människor! Jag önskar jag kunde stanna tiden och bli kvar här för alltid, men på samma gång ska det bli ganska skönt att få komma hem.

Tack Gunilla, för den här tiden och för alla fina minnen. Hoppas vi ses nån gång igen!

Amanda Jägersvärd

Babordsvakten