Öckerö gymnasium

Fika går före ALLT!

Efter att ha konstaterat att fika borde prioriteras över allt annat återgick jag till att knacka evig rost och måla mitt hår grått.

Efter en rusch upp från elevkorridoren med oknutna skor och trassliga selar, ställde alla i babord upp sig i två krokiga led uppe på däck. Som vanligt skämdes vi lite över vår sena ankomst till uppställningen men stämningen bland oss var ändå på topp. Medan vi stod i tystnad och väntade på att klockan skulle bli åtta, lade jag märke till vår dystra omgivning. Himmelen över oss var täckt av gråmulna moln och de svala höstvindarna letade sig in genom våra lager av arbetskläder. Lite diskret försökte jag dra på mig min sele samtidigt som de båda flaggorna hissades upp men det visade sig vara mycket svårare än vad jag hade tänkt. Med ett fast tag om en stackars tamp hoppade jag graciöst runt på ett ben tills selen var på plats.

När befälen hade klagat färdigt på vår sena ankomst, blev vi satta i arbete. Men innan det passade jag på att smita fram till Brita (vår DOS) för att lämna ett bokkvitto. En av våra engelska uppgifter här i Portsmouth har varit att köpa varsin bok på engelska men för att slippa betala med våra egna pengar har Brita kompenserat oss med brittiska pund, i utbyte mot ett färskt kvitto. Med det gjort, anslöt jag mig till arbetsstyrkan.

Jag och två andra i vakten blev stationerade på poopdäck för att knacka rost. I vanliga fall hade jag jublat över den här arbetsuppgiften eftersom jag (liksom många andra) tycker att det är väldigt tillfredställande att se all rost försvinna i stora flagor men idag kunde jag inte sluta tänka på alla timmar som jag skulle spendera sittandes ner i obekväma rost-knackar-ställningar.

I evigheter kämpade jag med en oåtkomlig grotta med rost. Jag var väldigt nära på att bli galen tillslut, för min dumma lilla hammare ville verkligen inte samarbeta! Dessvärre, var jag liksom de andra väl medvetna om att vi inte hade något annat val än att fortsätta arbetet fram tills att varenda liten flaga av gravrost var bort knackad. Det enda som vi kunde göra var helt enkelt att bita ihop och ta striden. När vi väl var klara värkte hela kroppen, framförallt nacken efter alla skumma ställningar som vi hade spenderat timtals i.

Efter att vi hade fikat, blev jag tilldelad ett nytt arbete. Jag och en i vakten skulle måla ett av räckena uppe på halvdäck ihop. Medan vi satt där med våra penslar i högsta hugg, kom en drös med engelska skolelever ombord. Det visade sig vara Brita som hade bjudit över eleverna från PGS (Portsmouth Grammar School). Vi i arbetsstyrkan fick dock inte lov att umgås med dem, vilket kändes lite sur för oss. Turligt nog erbjöd sig några som hade frivakt att visa eleverna runt på båten. Det verkade som att de hade jättetrevligt tillsammans, men gjorde oss bara mer avundsjuka.

Vi blev dock på lite bättre humör när alla utom jag blev serverade bullar. För en liten stund tyckte jag hemskt synd om mig själv men tack och lov hade kocken inte glömt bort mig och min dumma laktosmage. Jag blev väldigt nöjd och belåten när jag blev serverad gårdagens kärleksmums istället!

Jag och Agnes fick dock slänga i oss vårt sötfika, efter att vår vaktledare hade skällt på oss för att vi hade pausat vårt målningsarbete, något som tydligen var strängt förbjudet att göra enligt henne. Personligen tycker jag att det var dumheter eftersom det borde ses som en självklarhet att prioritera fika framför allt annat! Det är konstigt att det inte finns någon grundlag om det.

När vi en stund senare satt och målade insåg jag förfärat att jag hade gått och blivit gråhårig! Men jag lugnade mig snabbt när jag upptäckte att det bara var höstvindarna och färgen som lekte med mitt hår. När vi var klara med att måla, städade vi undan och tvättade händerna samt håret. Därefter anslöt vi oss till de andra i arbetsstyrkan. De var i full gång med att städa alla allmänna utrymmen på båten när vi kom ner. I det organiserade kaoset blev vi (framförallt jag) ganska förvirrade med vad vi kunde göra för att hjälpa till. Efter lite vimsiga diskussioner med dem som städade, blev jag tilldelad en toalett. Jag kände mig väldigt hedrad. Städningen gick undan och vi blev klara i perfekt tid till middagen.

Efter att våra magar var fulla och vi hade gått av vakt, lade jag mig i min koj för att läsa min nyinköpta bok. Jag hann dock knappt vända blad innan en kille stoppade in huvudet i hytten för att meddela att jag skulle sitta landgångsvakt i en ynka kvart. Tämligen skeptiskt satte jag mig där uppe och när väl den lilla kvarten hade gått, lade jag mig återigen i min koj med min bok.

Skriven av Emma Klingspor, Babord.

Publicerad: 2019-09-12

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se