Öckerö gymnasium

Grenada runt

Att se fram emot ett resemål och sedan anlända med flyg efter några timmar känns underbart. Men efter att ha seglat och kämpat i 16 dygn för att komma fram, känns det ännu bättre. Även om solnedgångarna, havet och stjärnhimlen har varit något av det vackraste jag sett, slår Grenada allt. För vad är en blå horisont i jämförelse med den grönskande regnskogen eller det färgstarka gatorna här i Grenada?

När lampan i vår mörka hyrt tändes och det gula ljuset sipprade förbi de mörka kojgardinerna var det lätt att vakna. Vi alla var spända inför dagens utflykt. Min väska var redan packad sedan kvällen innan och kläderna låg vikta vid fotändan av min koj.. Jag tog på mig mina arbets shorts och tröjan jag köpte på en secondhand affär dagen innan. Kläderna var redan lite leriga från gårdagens river tumbing.
Då frukosten eller matlådan med pasta inte var något för mig slängde jag ner några bananer i min väska och gick upp på däck där vi alla ställde upp. Efter det mötte vi upp Mr Mando och vi delade upp oss på två bussar. Sedan bar det av till vårat första stopp, Concord Waterfall. Vägen dit var underbar och Mando som satt vid ratten berättade om Grenadas historia medans vi passerade olika platser.

När bussen sedan stannade var vi framme vid det vackra vattenfallet. Exalterade sprang vi nästintill ut ur bussen och ned till vattnet. Det var magiskt. Vattnet var klarblått och det fanns en klippa som många av oss hoppade från.

Turen fortsatte sedan vidare till en chokladfabrik. När vi klev av bussen möttes vi av en söt kakao doft. En Guide tog oss runt och visade oss de olika stegen i choklad processen, från kakaofrukt till choklad. Hon tog fram en av de avlånga röda frukterna och delade den på mitten. Vi fick smaka på den färska frukten och det var supergott. Det påminde om mangostinefrukterna som pappa brukar köpa på asiatiska butiker hemma. Vi smakade även på de rostade kakaobönorna och sedan på den färdiga chokladen. Därefter köpte jag en chokladsmoothie. Det var det godaste jag någonsin druckit.

Efter det stannade bussen vid en stor strand där vi skulle käka våra matlådor. Då jag lämnat min hemma köpte jag pommes. Stranden var vacker men vågorna var höga och det var ganska strömt så jag valde att avstå från att bada och passade istället på att använda internetet som fanns där för att ringa hem.

Det slutliga stoppet var vid en liten sjö. Redan innan vi började hajken öste regnet ner. Vi var ju trots allt i regnskogen hahah. Ju längre vi gick desto tätare blev regnskogen och desto lerigare blev marken. Efter ett tag började man fastna med fötterna och gyttjan blev allt djupare. Efter att ha fastnat och nästan tappat mina skor bestämde jag mig för att gå barfota istället. Vi alla slirade runt och halkade i den hala leran. Vid flera tillfällen fastnade vi och trillade och snart var alla täckta med den tjocka leran. Vi började glida ifrån varandra och vägen blev allt svårare.
Men det var hur underbart som helst. Dessutom tror jag aldrig att jag ha skrattat så mycket som jag gjorde när vi alla trillade och fastnade i leran.

När skratten senare tystnade blev vi alla förskräckta. Vi var en liten grupp på 4 personer och plötsligt hördes grymtande och bökande ifrån skogen. Då lätena blev allt högre och tydligare sprang vi för våra liv ifrån vad vi tror kan ha varit vildsvin. Det är ett under att vi inte trillade.

Klockan började bli mycket och uppe vid trädtopparna syntes hur himlen började få en mörkare nyans. Samtidigt visste vi att vi inte var längst bak utan att Kiki, vår lärare var bakom oss. Slutligen kom vi fram till mr Mando som otåligt stod och väntade in oss och han skickade oss upp till duscharna där vi sköljde av leran och bytte om. Tyvärr var det sedan dags att åka hem och vi var ett trött gäng som satte oss i bussen. Vägen hem gick fort och på båten möttes vi av färdiglagad middag. Det serverades tunna bröd, ris, bönor, kålsallad, syrad lök och olika såser. Det var supergott.

Det har varit en händelserik dag och jag har skapat flera roliga minnen som jag hoppas att jag bär med mig för resten av livet. Vädret kanske inte var det bästa, samtidigt kanske det var det som gjorde det till ett äventyr.

Kramar från Ellen


Publicerad:

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se