Morgonen innan Funchal

Klockan var 03:30 när jag väcktes av att dörren öppnades på glänt och ett familjärt ansikte stack in.

Det var Matilda som purrade oss inför 4–8 vakten med ett stort leende och en trevlig ton som vanligt. Hon väckte oss med det vanliga, alltså att informera oss om det var trettio minuter kvar till uppställning samt att det var ganska kallt ute så hon rekommenderade oss lite varmare kläder. I slutet av det ensidiga informerande samtalet frågade hon om alla var vakna då fick hon ett trött och lamt ”ja” av mig och Simon.

Det var stressigt som vanligt upp till uppställningen för mig då jag valde att ligga och dra mig till sista minuten som jag brukar göra. Det enda positiva med denna dåliga egenskap är att jag vaknar av att behöva skynda mig. Jag for springande upp för lejdaren mellan stora torget och svalen med selen, kniven och flytvästen i högerhanden. Jag hoppade i allt med ett svep och öppnade dörren till stordäck där alla stod uppradade. När jag öppnade dörren slogs jag inte enbart av kylan men även av de bärnstensgula ljusen som sträckte sig längst ön Madeira, vår resedestination och möjligtvis sista hamnen innan det långa 24 dagars sjöbenet.

Sist var jag till vaktavlösningen men jag var åtminstone i tid. Det gungade ganska bra av dyningarna som rullade på skutans styrbordssida. Men vid det här laget har alla i vakten rediga sjöben och påverkas knappt av sjön, någon kunde snubbla lite men annars såg vakten ut som pendeln på ett gammalt väggur.

Efter att andrestyrman Erik småpratat lite slog babordsvakten åtta glas och det var numera midskeppsvakten, min vakt som skulle slita. Men innan någonting annat påbörjades avlöste posterna varandra enligt rutin och kvar stod en trött, nyväckt arbetsstyrka däribland mig själv. Inget speciellt skedde under vakten, den var relativt lugnt då vi fin-beslog alla segel, brassade råna för syns skull, skrapade av smuts från däcket, fixade och donade med lite andra småsaker som förberedde nästa vakt för att kunna lägga till i hamnen.

När vakten var klar och åtta glas var slagna vart det dags att lämna däck för att äta frukost och senare sova. Till frukost åt jag det jag äter varje dag, havregrynsgröt med vad många tycker är kopiösa mängder av sylt. Till slut när klockan var runt 09:30 var det dags att lägga sig för att senare väckas ungefär en timma senare för Corona test.

Svante Kristensson

Midskepps