Öckerö gymnasium

På post

Som varje morgon på båten väcktes vi klockan sju, en timme innan vakten började. Jag låg i min koj och funderade en stund på om det var värt att gå upp och ät frukost direkt eller sova en halvtimme till och äta 10 fika istället. Innan jag hann tänka längre var ögonen stängda och jag vaknade klockan 07.35 igen av att folk kom ner för att klä på sig till vakt, då var det även dags för mig att gå upp.

Denna vakt var jag post vilket jag inte var speciellt glad över eftersom det brukar innebära att man i princip står stilla och fryser i fyra timmar med en kort paus på 15 minuter. Oavsett vad jag kände över detta var jag lika tvungen som alla andra att bita i det sura äpplet.

När jag väl tagit mig upp på däck 07.55 var det fortfarande mörkt vilket gjorde att mig bara ville gå och lägga mig ännu mer. Efter vaktavlösningen gick jag och bytte av utkiken som i de ögonblicket ville där ifrån lika mycket som jag. Jag försökte göra det bästa av situationen genom att tänka på allt mellan himmel och jord, som är i princip det enda man kan göra när man står ensam längst fram på båten och stirrar ut mot horisonten.

Aldrig har tiden gått så långsamt som när mina tankar har tagit slut. 30 minuter känns plötsligt som 3 timmar. Jag har häller aldrig jobbat så hårt med mitt huvud som när jag har försökt komma låttexten till en av alla 40 000 Håkan låtar som snurrar runt i hjässan.

De 30 minuterna tar inte oväntat slut efter 30 minuter och jag gick vidare till att vara rorgängare vilket jag av hela mitt hjärta önskade skulle vara enkelt. ”Men tror någon att jag skulle ha sådan tur, icke sa nicke”. Där stod jag då i ännu en halvtimme och styrde båten (antagligen åt fel håll). Vinden var ganska så död och vi gick för motor, men ändå var det svårt och jag tror att jag kollade på klockan varannan minut. Som vanligt tog de 30 minuterna slut och jag gick vidare till livbojsvakt.

Livbojsvakt kan nog vara den enda posten som är lite rolig. Det enda man skall göra är att hålla koll på alla som är på däck och kasta i livbojen ifall att någon ramlar i. Eftersom detta aldrig har hänt kan man istället stå och prata lite med den närmaste personen (dock har man alltid ett öga på alla) om vad som än är på tanken den dagen.

Vad som gjorde vakten lite lättare var att jag just denna vakt bara behövde ha en t-shirt, en tjocktröja och en jacka istället för de tidigare gångerna då jag hade en T-shirt, en vindtät jacka, två tjocktröjor och en jacka. Alla dessa kläder kan vara ganska så otympliga på vakt då jag inte har kunnat vrida min nacke eller ens krama någon.

Highlighten av vakten var klockan 10 då jag fick en kvarts fika. Då jag valde att sova istället för att äta frukost hade jag nu jobbat upp en aptit. Jag tryckte i mig tre mackor och två glas äppeljuice innan jag gick ut igen.

Som vanligt tog vakten slut efter fyra timmar (det kan ha varit 8) och jag gick ner i min hytt för att slänga av mig vaktkläderna och i sin tur ta på mig mjukiskläder.

Mina känslor just för post ser inte alltid ut såhär utan det kan ibland vara ganska så trevlig att stå med sina egna tankar. Detta är dock känslorna som pågår vissa av gångerna när man är poststyrka och denna gången var det så.

Evelina Olsson

Publicerad: 2020-09-29

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se