Sista dagen innan sista sjöbenet

Det har varit en mycket bra dag med underbart väder och bra vänner. Imorgon ska vi sätta våra segel igen, nu för sista gången, och det märks att vi snart kommer åka hem.

Dagen började med att jag och några från styrbordsvakt tog oss till Chinatown. Vi hade från en början lite svårt att hitta dit, men efter att vi hade fått hjälp från lokalbefolkningen och ett par poliser kom vi fram. Vi stannade inte där så länge eftersom att det inte fanns så mycket att göra. Det fanns mest lite småaffärer som var jättebilliga, så vi köpte lite grejer i dem. En av oss köpte en klocka som gick sönder bara några timmar senare.

Sedan tog vi oss tillbaka till Zona Colonial där vi satt oss på restaurangen Segazoan för att käka och ”internetta” lite. Innan kvällsmaten gick vi tillbaka för att byta om och fixa oss lite innan vi skulle gå på restaurang med hela styrbord. Innan restaurangbesöket hade vi en liten picknick med massa olika frukter och bär vid en avsides väg i Zona colonial. Vi fick lite underliga blickar från folk som körde förbi oss, men vi brydde oss inte. Vi hade ju det svintrevligt. Sedan mötte vi upp resten av styrbord och gick till en restaurang som låg precis vid vattnet. Det var en väldigt mysig kväll och vi hade en perfekt utsikt över solnedgången. Så där satt vi och åt god mat med en vacker solnedgång med palmer i förgrunden. Ett mycket bra avslut i en mycket bra hamn helt enkelt.

Nu när vi inte har så mycket tid kvar här på Gunilla så är det mycket snack om hur det känns med att vi snart ska åka här ifrån och komma tillbaka till kalla Sverige igen. Många tycker att det är ganska sorgligt att behöva lämna Gunnis, men samtidigt att det ska bli skönt att slippa arbetet ombord och att få träffa familjen igen. Det är så jag också känner. Jag har blivit fäst vid Gunilla väldigt snabbt, och det kommer kännas otroligt konstigt att inte vara omkring mina klasskompisar hela tiden. För många av oss blev Gunilla ”hem” på en gång, och det kommer bli väldigt konstigt att komma tillbaka till mitt egentliga hem igen. Konstigt men skönt. Skönt för att jag kommer att få träffa min familj och få hänga med mina bästa vänner igen. Men jag kan verkligen tänka mig att när vi väl kommer hem så kommer jag börja längta tillbaka till Gunilla och alla de roliga, jobbiga och konstiga grejer som sker ombord. Men det återstår bara att se, för om 13 dagar är vi hemma.

Rakel, Midskepps