Vattendammsugning och brandlarm

Igår var vår första dag till sjöss efter lång väntan på avgång. Länge hade vi alla dagdrömt om att lämna Öckerö hamn och då vi äntligen fick besked om att vi skulle åka under Fredagen var det mycket god stämning bland eleverna. Nu när vi väl är till sjöss är stämningen dock en annan femma...

Vattendammsugning och Brandlarm

Igår var vår första dag till sjöss efter lång väntan på avgång. Länge hade vi alla dagdrömt om att lämna Öckerö hamn och då vi äntligen fick besked om att vi skulle åka under Fredagen var det mycket god stämning bland eleverna. Nu när vi väl är till sjöss är stämningen dock en annan femma...

Idag är det vår andra dag till sjöss, även våran första hela dag till sjöss. Jag tillhör nu 8-12 vakten och därmed hade jag endast ett arbetspass i går kväll, då vi lämnade Öckerö hamn så pass sent. Under gårdagens vakt var måendet hos dem flesta i vakten inte på topp. Väldigt många var sjösjuka och elever, bland annat jag, kräktes kors och tvärs både ute på däck och i elevinredningen. Under vår första vakt idag mådde jag mycket bättre men vi hade ett par stycken som fortfarande satt fast i sjösjukans grepp. Vi inledde våran vakt med att sätta segel. Jag och min kamrat Moa fick uppdraget att avbeslå mesanseglet, vilket gick snabbt och smidigt. Medan vi var uppe i mesanmasten passade jag på att njuta av morgonens väder, det var molnigt men solen sprack igenom med ett starkt, vackert rosa ljus. Vinden var väldigt stark och vågorna var tillräckligt höga för att få vanten i masten att svänga fram och tillbaka, dock frös jag ej då jag hade oräkneliga lager kläder på mig. Jag kände mig nöjd över mitt klädval och jag var taggad på seglingen, men vad jag inte visste var att jag snart skulle bli nedskickad under däck. Ett rör som leder vatten ifrån elevernas duschar och handfat hade börjat läcka och vi hade nu vatten under durk. Då durken på Gunilla går att lyfta upp för att göra plats för förvaring, rör och andra ledningar, befann sig allt vatten under durken och inte ovanpå. Vattnet befann sig inte i vilket rum som helst utan i fläktrummet, ett rum med mycket maskineri och väldigt lite plats. Min uppgift blev då att ta mig in i fläktrummet, under durken med en våtdammsugare och ta bort allt vatten i rummet. Jag och ett befäl plockade bort tillräckligt med golvplattor för att göra rum för mig och våtdammsugaren och jag satte igång. Att dammsuga upp vatten var en udda upplevelse, det kändes märkligt att göra något som annars hade totalförstört en vanlig dammsugare. Efter ett par vändor fram och tillbaka, upp och ned för lejdaren, för att tömma tiotal fulla dammsugare av vatten kom jag inte åt vattnet ifrån där jag befann mig längre. Då båten lutade svagt åt styrbord hade allt vatten åkt in under fläkten, som befinner sig i mitt i rummet som en stor stålklump och lämnar omkring 20-25 centimeter mellan sig själv och väggen på styrbord sida. Jag fick då klättra in i mellan fläkten och väggen där jag varken hade tillräckligt med utrymme att vrida på mig då mina höfter fastnade mellan väggarna, eller utrymme att stå på. Bakom fläkten fanns det endast metallbalkar som höll uppe fläkten som jag kunde stå på och snabbt kröp en klaustrofobisk känsla fram. Att få bort allt vatten tog mig kring fyra timmar, en hel vakt full av dammsugning och språng upp och ned för lejdaren med en full dammsugare som behövde tömmas otroligt ofta.

Efter all vattendammsugning skyndade jag mig in och ut ur duschen. Tidigare under dagen hade vi fått information om att vi skulle genomföra en säkerhetsövning och precis då jag bytt om till mina frivaktskläder gick brandlarmet igång. Alla tog sig upp på däck och ställde sig vid den livflottegrupp dem tillhörde och flytvästar delades ut till alla. Då vi hade fått på oss västarna gick vi igenom hur man skulle agera under en nödsituation i form av brandolycka, vi pratade om vilka brandsläckare som var bäst på olika typer av bränder, hur man kunde hjälpa till på bästa sätt, hur man skulle överge fartyget om kaptenen beslutat sig för det och flertal andra säkerhetsregler samt ytterligare information som är bra att veta om. Då övningen var klar gick vi tillbaka ned under däck och jag bestämde mig för att gå och lägga mig i väntan på att vaktschemats eviga rytm skulle börja om.

Thyra Havås, Babord