26 timmar senare

Vi är framme nu! SA1720 har, tillsammans med mig Dos Anne-Li, mönstrat på T/S Gunilla i Miami.

I två månader ska vi nu ”äventyra oss”, lära oss massor med nytt och ta oss till hamnar som Havanna, Belize City och Progreso. Men vägen hit var lång. Vi lämnade ett blåsigt Göteborg för att med buss ta oss till Arlanda och sedan vidare med flyg mot Miami. Det tog i runda slängar 26 timmar och medan du som läser detta funderar på hur länge det egentligen är vill jag ställa en fråga. Har du sovit gott på en buss någon gång? Eller på ett flyg? Svarar du ja på denna fråga är det bara att gratulera medan 97 % av oss som gjorde resan undrar hur du gör. Vi var galet trötta när vi väl kom fram. Resan gick dock bra och amerikanerna tog emot oss med nästan öppna armar.

Väl framme på Gunnis väntade middag, uppställning och en larmövning innan vi kunde äntra våra kojer och sova utsträckta, oböjda och lösta från fällknivsställningen vi lämnat bakom oss.

Idag har vi haft familisering och eleverna har fått en uppfräschning kring hur allt fungerar ombord. I schemat fanns även tid för två vakter att i omgångar både gå till Bay of Pig´s museum för att starta studierna samt ha lite ledigt. Själv har jag försökt tröska igång det tekniska men det mesta har varit emot mig såsom skrivare, uppkoppling och datorer, det ska inte vara för lätt! Men de tekniska problemen har gällt alla befäl ombord som sprungit runt och skruvat lite varstans för att få det att fungera. Jag har stora förhoppningar om att denna blog snart finns på ett internet nära dig. När tekniken strulade som mest passade jag på att lämna skutan en stund för att inhandla lite godis till kommande tävlingar och annat kul. Livet ombord ska inte enbart vara arbete, vi måste ha lite kul också!

Vi har det bra!

Anne-Li Olsén, utbildningsledare