Blogg av Maskinist Stefan

Idag är inte vilken dag som helst för idag är det en valspanardag. Därtill är det en dag då jag har blivit tillfrågad om att skriva bloggen. Kul! Innan vi går in i djupare tekniska spörsmål så går vi tillbaka till valspaneriet.

Vid lunchtid idag i strålande solsken och en högst moderat fart om ca 2-3 knop så fick vi sällskap av 2 st vikvalar. Åtminstone säger rådande expertis ombord att det var sådana. Dessa stiliga djur hängde med oss i säkert 10 minuter eller så och de höll sig precis intill Gunilla vilket förstås renderade i att alle man var på däck för att njuta av detta skådespel. Det är väldigt speciellt när så mäktiga och tillsynes fridfulla djur är så nära och nästan umgås med oss. Troligen umgicks det med Gunillas skrov men vi vill gärna känna och tro att det umgicks med oss. Vetskapen om att de är intelligenta varelser ger upplevelsen ytterligare en dimension. Ytterligare en bra dag på Gunilla och ryktet säger också att det blir vaniljebullar till fikat. Ni förstår! Vilken dag!!

Nå, vem är jag då som sitter här och skriver? Eftersom alla år är de bästa så kan jag berätta att jag heter Stefan Henning och att jag är en sjöingenjör i mina bästa år som fått den stora glädjen att segla med Gunilla som vikarierande Chief under en månad. Jag mönstrade på på Grenada och kommer att lämna i Miami. Miami är ju rätt snart och då jag trivs väldigt bra här så känns det nästan lite onödigt nära. Som far till 3 barn med många föräldramöten i bagaget så vet jag nu att jag kommer låta som en pigg och käck lärare på ett sådant möte. Men det struntar jag i nu för jag måste säga att det är fantastiskt att se dessa härliga ungdomar som, utan gnäll och gny, jobbar på med än det ena och än det andra. Det kan vara trista långtråkiga jobb, skitiga jobb i trånga utrymmen, hårt slit med segelsättningar, städande mm men det bara görs och oftast med ett gott humör därtill. Härligt att se! Kanske ni föräldrar som läser detta kommer märka en skillnad då era juveler kommer hem igen.

Nå, vad sysslar då en maskinist med på en segelskuta? Jo, fastän vi just nu seglar så finns det mycket teknik som är igång och som alltemellanåt behöver lite kärlek. Det är ju alltid minst en dieselmotor som går och via sin generator producerar ström för att driva vad som drivas skall. Mycket av det som drivs har en direkt koppling till besättningens/elevernas välbefinnande och säkerhet att göra. Toalettsystemet ska fungera, dricksvatten ska finnas och det ska vara tryck i kranarna, luftkonditionering med fläktsystem ska fungera, frysar och kylar ska ha rätt temperatur, kockarnas bysseutrustning ska fungera mm mm. Ofta handlar det om att övervaka och serva utrustning men allt som oftast så gäller det att felsöka och åtgärda fel. Så att vi för stunden seglar och att huvudmotorn står stilla påverkar faktiskt min situation väldigt lite vilket en och annan kanske inte kunde tro. Jag kan också säga att det känns ovanligt tacksamt och viktigt att vara maskinist på ett fartyg där det finns 44 glada elever som förhoppningsvis ska minnas tiden på Gunilla som något mycket positivt.

Till slut - ryktet stämde. Jag fick mig en god vaniljebulle till en kopp äkta Gunillakaffe 😊.

Soliga hälsningar

Stefan