Några ord från Bengan

Det har ju diskuterats en del kring vår maskot Bengt och hans eventuella emigration till Europa. För att få lite mer fakta har jag, i flera dagar, försökt få till en intervju med honom. Mellan två av Bengans yogapass hade han äntligen lite tid över.

Vill du berätta lite om vad du gör här ombord? Bengt byter ställning från höger ben till vänster innan han svarar. ”Det är lite oklart hur jag hamnade här. Vi hade haft fest i duvslaget och jag skulle följa min flickvän hem. Vaknade upp ett par dagar senare hos ett gäng gatuduvor i Belize City. Extremt dålig radar där kan man säga. Tänkte ta mig tillbaka till Kuba men gjorde en felbedömning och hamnade ombord. Planerade ett snabbt stopp men gillade läget, maten och mitt nybyggda hus.” Så du hamnade alltså hos oss av en slump kan man säga. Hur ser dina planer för framtiden ut? ”Jag tänker att jag hänger här ett tag och ser vad som händer. Folk städar efter mig, ger mig rätt okej mat och jag får lagom med ensamtid till att fundera över livets frågor. Vart är jag på väg? Ska jag bara flyta med och se vad som händer? Har de andra duvorna där hemma glömt mig? Ja, jag funderar mycket och vill gärna hem till Kuba igen. Samtidigt är det ett härligt äventyr och jag har aldrig upplevt ett ställe med så bra service som detta. Frukost, lunch, middag och städning ingår.”

Bengt ser fundersam ut och spanar med drömmande blick mot horisonten. Längtar du hem? ”Jag är ju lagd åt det mer äventyrliga hållet och trivs med friheten. Lite sådär: Wherever I lay My hat, that`s my home. Jag vill inte bli för bekväm, ha det för tillrättalagt. Kanske lämnar jag bara detta ställe och sticker vidare.” Vi är ju ligger ju rätt avigt till just nu tänker jag. Det är en bit att flyga för att nå land. Hur är det med din ork? Jag vill inte vara elak men tiden här ombord har ju inte direkt gynnat din flygförmåga viktmässigt. ”Menar du att jag blivit fet? Ja, du har nog rätt. Jag har väl inte gjort mina övningar som jag borde och jag lägger på ganska lätt. Det mesta hamnar dessutom runt magen. När jag var i mitt esse, som mest vältränad kunde jag flyga hur långt som helst. Nu har jag mest suttit still.”

Jag lämnar Bengt åt att fundera över framtiden och kommande val. Han gjorde till sist ett val och lämnade oss. Tidigare i dag prövade han sina vingar och det gick, han flög sin kos mot nya äventyr. Kanske hem, kanske till Azorerna!

Hoppas Bengt har det bra!

Anne-Li Olsén, reporter och utbildningsledare