Titanic och andra farkoster

Idag var ännu en dag utan något speciellt på programmet.

Ett gäng franskstuderande elever drog iväg på utflykt till en söt lite fransk ort (som jag inte kan stava till och ännu mindre kan uttala korrekt) där de tydligen hade sjukt mycket tidvatten. Sånt är ju lite kul. Som vanligt var även en vakt kvar ombord på Gunilla för underhållsarbete och matlagning. Bland annat monterades nyrenoverade vantskruvar tillbaka, en lättnad då det är skönt att veta att riggen sitter fast i skrovet.

Under förmiddagen skulle kapten Anders och jag promenera bort en bit från Gunilla till det beryktade kombinerade akvariet och ubåtsmuséet som även har en utställning om Titanic. De har verkligen hittat sitt fokus. Ubåten Le Redoutable, som för övrigt är döpt efter det skepp där skytten som hade ihjäl Lord Nelson i slaget vid Trafalgar satt och prickade, var superstort och är den enda atomubåten man kan se på museum. Tyvärr (eller kanske tur) var reaktorn borttagen, men av rummet den hade varit i att döma kunde den inte ha varit så stor. Men det är ändå en fascinerande tanke att man bygger en båt som drivs av ett kärnkraftverk i miniatyr. De har nog inga elever som går ronden där. Efter besöket på ubåten lyckades jag tappa bort kaptenen men då vi befäl till skillnad från eleverna inte har några krav att gå minst två och två var det inget större problem. Dock gick jag miste om hans marina expertkunskaper som är bra att ha nära till hands på ett museum av det här slaget.

Inne i akvariet var det ganska likt Universeums akvarium som i sin tur är hyfsat likt akvariet i Charleston som Gunilla också besöker, fast då med en annan klass. Det är väl svårt att utforma jättestora vattentankar med fiskar av alla möjliga slag, former och färger på så många olika sätt. Man får lite känslan av att har man sett ett har man sett alla. Det som skiljde sig från Universeum var att istället för en regnskog hade de en utställning om dykning och massa underliga djupdykningsfarkoster. The race to the bottom var en stor grej under 1900-talet, och det kan väl sägas att det vanns av Jacques Piccard och Don Walsh som med den underliga farkosten (batyskafen) Trieste kom längst ner i Marianergraven 1960. De var dock inte sist, James Cameron var där så sent som 2012 till exempel.

Med tankarna inne på Cameron styrde jag mina steg mot den sista utställning som handlade om RMS Titanics besök i Cherbourg och dess vidare öde. På sin färd mot New York stannade Titanic till vid Cherbourg under två timmar för att lasta på ungefär 400 arma passagerare och diverse brev och paket. Jag visste förvisso redan en del om Titanic, men man kan ju aldrig sluta förfasas över det faktum att det över huvud taget inte ens fanns plats i livbåtar till alla passagerare, och att de i tredje klass först hindrades från att nå livbåtsdäck genom låsta grindar. En annan märklighet var även att andrestyrman Charles Lightoller uppfattade ordern om att rädda kvinnor och barn som absolut. Det innebar att han sänkte ner halvfull livbåtar om inga fler kvinnor och barn stod på kö. Men ni där hemma kan vara lugna, Gunilla har plats för över 100 personer i livbåtarna och andrestyrman Kalle är lite mer medgörlig än sin dito på Titanic.

Over and out…

Johan