Idag har vi verkligen fått uppleva mycket! Det hade dock inte så mycket att göra med vår tidiga morgon, som man kanske skulle vilja tro. Själv vaknade jag nämligen klockan 04.12, åtta minuter före väckarklockan, troligen av rädsla för att försova mig.

Eleverna skulle enligt överenskommelse purras klockan kvart över fyra för att hinna till uppställningen halv fem. Så fort vi kontrollerat att alla var vakna började arbetet med att sjösätta MOB(man over bord)-båten. På så sätt hade vi två små gummibåtar till vår hjälp att transportera 48 personer in till land. Jag själv, som åkte med den sista båten, klev iland klockan tio i sex, i god tid för att hinna till färjeterminalen före stipulerad tid kl 6.30. Som om det hade varit nödvändigt! Rederiet, som skrutit online med sin punktlighet, lät färjan avgå kl 8, en hel timme efter utsatt tid!

Nåväl, till sist kom vi i alla fall iväg och efter en knapp timmes båtresa anlände vi till San Vincentes grannö, Santo Antão. Från färjeläget i Porto Novo åkte vi sedan med aluguer (en slags jeepliknande lastbil med sittplatser på flaket) till Ponta do Sol, på andra sidan ön. Vi valde att åka bergsvägen dit, eftersom vädret var bra och sikten god, vilket gav oss en fantastisk färd med underbar utsikt över havet och ner i kratrar och dalar!

När vi anlände kl 11 började vi med att hitta boende för natten, innan vi hade en liten återsamling på torget. Efter att ha försäkrat mig om att alla elever fixat hotellrum och bestämt sig för hajkingled, valde vi åter att gå skilda vägar. Det där med ”skilda vägar” visade sig emellertid inte vara så lätt när alla valt mer eller mindre samma väg. Sålunda stötte vi med jämna mellanrum på varandra lite varstans på vandringensleden. Det bästa med att gå samma led var förstås att alla fick chansen att se den bedårande lilla bergsbyn Fontainhas. Man var nästan tvungen att nypa sig i armen för att försäkra sig om att man inte stigit in i en sagovärld!!!

Tillbaka nere i byn Ponta do Sol var det så två timmar kvar till vårt avstämningsmöte med eleverna. Den tiden ägnade andrekocken och jag oss åt, att bekanta oss lite ytterligare med platsen. Det rörde sig dock om en tämligen sömnig liten ort, åtminstone så här på en söndag. Följaktligen var den snabbt färdigundersökt och vi slog oss ner på ett litet café vid vattnet. Där frågade jag förstås efter kaffedopp, men något sådant gick inte att uppbringa. Däremot erbjöds vi dessertmenyn, vilket var en riktig fullträff för mig som inte kan välja mellan ”Aftonbladet eller Expressen”! Där fanns nämligen en smakprovsbricka med varierande efterrätter bestående av: pannacotta, chokladmousse, bärkompott, apelsinsås, mangokräm, banankräm och ett par små snittar chokladkaka. Det hela blev alltså ett helt klart godkänt alternativ till den uteblivna tårtan!

KiKi Åstrand

utbildningsledare