Vågig gång

Idag var det äntligen dags att ta tag i studierna igen, vi brukar ha lektionsfria söndagar ombord men då lördagen var första dag till havs hade vi inga lektioner igår.

Livet till havs blir ju dock inte alltid som man tänkt sig. Det blåser, gungar och har regnat en hel del sen vi lämnade Tobacco Caye i fredags kväll. Inte det minsta karibiskt faktiskt!

Eftersom jag har turen att aldrig bli sjösjuk kan ni ju tänka er hur kul det blir när jag glatt kvittrande ser fram emot dagens lektioner. Eleverna tittar storögt framåt på ingenting och önskar sig långt, långt bort. Stolar välter, datorer åker kana över borden och vi håller krampaktigt fast i bordskanten för att inte flyga runt i stora mässen. Någon undrar vem som kom idén med att flytta skolan ut till havs och jag känner med dem alla. Vi har två hamnutvärderingar som vi verkligen måste ta tag i och på något vis lyckas alla hitta ork till det, sen ger de flesta upp. Sjösjuka och trötthet är en mycket dålig kombination.

De flesta elever tar sig mot sina kojer för att vila lite. Jag ler åt den bredbenta gången med tyngden i mitten medan ett ben sakta lyfts åt sidan för att sen lite vingligt få med det andra. Giraffgången är något de långa kan ta till och hitta stöd i taket och lite trevande ta sig framåt med små steg. Stående gång med framåtstupa sidoläge funkar för den som bär med sig diverse attiraljer och måste väja för en flygande stol. Någon kör höga benlyft i labyrinten av stolar som redan ligger i en hög på durken, andra sitter kvar och skrattar lite åt att dagens femtiofjärde kastrull just gjorde en volt uppe i byssan.

Vi var några tappra själar som ändå tog oss an lite skolarbete medan Gunilla bråkade vidare med vind och vågor. Grymt kämpat idag hela gänget, det är ta mig tusan inte lätt att hitta ork när magen vänds ut och in!

Vi har det ändå bra!

Anne-Li Olsén, utbildningsledare