Öckerö gymnasium

Vi lämnar Charleston bakom oss

Jag sitter på akterdäck och kusten har för länge sedan försvunnit från horisonten. Nyss siktade vi en hammarhaj och lite senare en havssköld-padda. Det är sådana syner som gör att eleverna och dosen känner sig riktigt priviligierade ombord! Två fiskelinor med tillhörande beten surfar på vågorna men ännu ingen lycka där. Desto lyckligare var vår tid i Charleston.

Vi anlände till Charleston en dag för tidigt tack vare gynnsamma väder- och ström-förhållanden som gjorde att eleverna fick uppleva mer segling än de någonsin gjorde under sin första resa med mig från Barcelona till Safi. De två första dagarna hade de vaktfria eleverna fria studier. Ett stort antal elever kom hem med färgglada papperskassar fyllda med diverse kläder och skor. De hade varit till det stora köpcentrumet norr om Charleston, Tanger Outlet, och de var märkbart nöjda. Jag å min sida njöt av att bekanta mig med de centrala delarna av Charleston. Det är en väldigt vacker stad där många gamla byggnader i trä och tegel finns kvar eftersom staden väldigt tidigt började satsa på turism när deras tidigare inkomstkälla, slaveriet, förbjudits. För där finns den hemska baksidan, staden var en knytpunkt för slavhandeln och innan det förbjöds 1865 fanns här över 200 slavhandlare. När man går förbi stadens pampiga vita tullhus i romersk stil får man rysningar av att tänka på alla de slavar som deklarerats där innan vidare försäljning. Det är viktigt att vi inte glömmer detta och att i fortsätter att akta människolivets okränkbarhet.

Människorna i Charleston är väldigt trevliga. En dag så sökte jag efter en busshållplats och då stannar en bil och föraren säger: ”You look a bit lost. Can I help you in any way?. Det var väldigt observant av föraren och jag blev mäkta imponerad av det vänliga beteendet. Detsamma hände redan den första dagen i hamnen när jag fick ögonkontakt med en man vid namn Alan vilket var startskottet för en halvtimmes lång konversation. Detta är nog det mest bestående positiva inslaget från Charleston. Folk har bemött oss med stort intresse och vänlighet.

På tisdagen kom James Island Charter High School på besök till Gunilla. Vi bjöd dem på svenskt fika vilket för dagen innebar kanelbullar. Våra elever guidade hyttvis de amerikanska eleverna innan vi i klassiskt gula amerikanska skolbussar begav oss till GRICE Marine Laboratory. Väl där blandades våra elever och de amerikanska och de fick gruppvis genomföra olika stationer. Det var dels analys av VIRTUE-diskarna vi plockat upp i hamnen där Gunilla ligger när vi är här. De placerades i vattnet för ett år sedan då Gunilla senast låg i Charleston och det var ett imponerande djurliv som ansamlats på diskarna. En annan station var en guidad visning av laboratoriet där eleverna fick se både konserverade och levande djur. Vid den tredje stationen fick eleverna förståelse för varför man bör återvinna ostronskal och hur de i Charleston används för att bygga konstgjorda ostronrev som förutom att förse ostron med habitat skyddar mot stranderosion.

På onsdagen åkte jag till lotsstationen i Charleston med sjöfartseleverna där vi blev varmt välkomnade. Eleverna fick en höra hur lotsyrket fungerade ”i tidernas begynnelse” när det var konkurrens mellan olika lotsar om att sikta och först hinna ut till de olika fartyg som ville in till hamnen. Därefter förklarade de vad som sker på lotsstationen idag och eleverna fick även kliva ombord och se hur en av deras lotsbåtar såg ut invändigt. Snygga lotskepsar fick eleverna också innan vi begav oss hemåt.


På eftermiddagen åkte vi vattentaxi till militärmuseet Patriots Point där sjöfartseleverna
fick kliva ombord på det väldiga hangarfartyget ”USS Yorktown”. Det var i tjänst 1943-1970 med drygt 3500 militärer ombord. Det var ett enormt stort fartyg och det tog lång tid att gå igenom dess fem olika utställningar. Utöver Yorktown fanns där även en jagare och en ubåt samt en utställning om Vietnamkriget. Personligen hann jag endast igenom hangarfartyget samt en kortare tur på jagaren samt ubåten innan det var dags för avfärd med vattentaxin fyra timmar senare. Eleverna och övriga befäl som var snabbare än mig hann även med att se vietnamutställningen. Den var museums höjdpunkt tyckte många även om den presenterade kriget ur en väldigt patriotisk och amerikansk syn. Här finns nog uppslag för framtida skoluppgifter i historia för kommande år.

På torsdagen besökte vi ”The Old Slave Mart Museum” och ”McLeods plantation” och både jag och eleverna fick en ökad förståelse för det amerikanska slaveriets historia med  utgångspunkt på 1500-talet fram till dess officiella upphörande 1865 i med det amerikanska inbördeskrigets slut. Men vi fick även lära oss mer om den lagliga form av slaveri som uppstod efter att president Lincoln blivit skjuten kort därpå. De tidigare plantage- och slavägarna fick tillbaka rätten till sina ägor och den afroamerikanska befolkningen hade ofta inte annat val än att ta anställning på dessa plantager igen. De fick husrum och mat som lön samt ”John Dollars” som endast kunde användas i den lokala byn där de bodde. De kunde fortfarande bli piskade och de nekades rätten till de flesta samhällsinstitutioner i de sydliga delstaterna. Det är djupt upprörande och orättvist att USA ännu inte kompenserat de lidande på något vis samtidigt som en del av det amerikanska etablissemanget fick sin samhällsposition och blev förmögna på grund av handeln med slavar.

Fredagen bestod av ett besök på ”South Carolina Aquarium” ett stenkast från Gunillas
kajplats. Där fick vi en guidad tur bakom kulisserna av Marzio och fick se hur fiskar och andra djur matas och hur deras habitat kontrolleras och justeras. På kvällen  organiserade vi en fotbollsturnering där befälen, babord, midskepps och styrbord bildade varsitt lag. Den för kvällen krigsmålade babordsvakten gick segrande ur denna turnering och någon typ av repris ska försöka anordnas på Bermuda och Azorerna då det var ett uppskattat inslag.



På lördagen var det akvariebesök för den andra elevgruppen och vi fick även besök från
några high school-praktikanter från akvariet. På kvällen gick jag och ett antal elever ut och tog en kurs i Lindy Hop, eller ”East Coast Swing” som de kallar det här.

Och idag söndag är vi alltså på väg österut och allt vi ser omkring oss just nu är blått
hav. Vi beräknas anlända till Bermuda om ganska exakt en vecka, söndagen den 14:e maj.

Vi seglar just nu med goda 7 knop och samtliga segel är satta. Fortsätter vi på detta vis
är vi framme på Bermuda tidigare än beräknat. Vi hörs igen om två dagar när
skolarbetet kommit igång.

Jonatan
Hedberg – DOS på T/S Gunilla

Publicerad: 2017-05-07

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se