Öckerö gymnasium

Ännu en dag till sjöss

Dagarna här på båten, mitt ute på Atlanten, smälter ihop på ett väldigt speciellt sätt. Aldrig har jag varit med om något liknande. Föreställ dig känslan av hur man på lov och semester, försöker lista ut vilket datum eller veckodag det är. Denna smått behagliga förvirring, påminner lite om hur jag känner mig här på Gunilla. Man får sådana trygga rutiner, att allt bara sker på automatik. Denna sammanflätning av tid, leder dock till att man frågar samma frågor om och om igen. Är det dag- eller nattvakt? Är det tillräckligt varmt för shorts? När är det tvättdag? Blir det sötfika någon gång snart? Idag vid lunchtid, ställde jag däremot en ny fråga jag tidigare inte ställt denna resa. Vad sjutton är det som låter?

Jag är egentligen inte särskilt lättväckt och brukar aldrig vakna innan. Vi i Babord sover fram till lunch, eftersom vi har nattvakt till klockan fyra mitt i natten. Nattens vakt bestod av att öva på att beslå och avbeslå, brassa lite och att äta fika vid 01:30. Detta resulterade till att jag sov tungt som en sten i min nybäddade koj. Strax innan klockan elva, började jag dock höra ett oregelbundet knackljud. Ett metalliskt bankande som totalt förstörde min fridfulla sömn. Att sova i hytterna mest akter, gör att man inte märker när folk knackar rost på de flesta ställen på båten. Nu har de dock börjat knacka rost i mesanmasten som befinner sig precis ovanför hytt 11 och 12 längst bak.

Strax efter jag hade listat ut källan till ljudet, hör jag plötsligt ännu ett knackande. Denna gången var det ett hårt bankande på vår hyttdörr och strax efter kommer Gustav in och beordrar oss, på ett vänligt sätt, att gå upp och äta lunch. Lunchen bestod av gratinerad falukorv med potatismos, vilket smakade bra. När lunchen var klar, satte jag på mig arbetskläder och mitt bälte med tillhörande kniv. Selen slapp jag att ha på mig idag, då jag skulle jobba som backis i byssan. När jag och backispartner David kom till byssan, stod andrekocken Johannes och skalade massor av bananer. Strax efter det la jag märke till både smet och ugnsformar och började då misstänka att det skulle bli banankaka till trefikat.

Det var verkligen helt underbart att se lyckan i allas ögon när de insåg att det vankades sötfika. Förstakocken Lill-Britt tog fram vaniljsås och tillsammans serverade vi alla smått trötta, men glada, elever. Efter vaktavlösningen vid 16:00, gick jag ner och satte mig i stora mässen där frivakten hade religionslektion med styrbords vaktledare Adam. Sedan dess har jag suttit här i soffan och skrivit på marinbiologiuppsatsen om barriäröar och korallrev. Kanske ska jag senare sova en timme eller två, innan det än en gång, är dags för nästa vakt vid midnatt.

Tack och hej,

Malin Moqvist, Babord

Publicerad:

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se