Börjar decenniet med vila

Men kolla vilket datum! Första januari 2020. Måste säga att det känns jättekonstigt att 2019 är över. Liksom jul förknippar jag nyår starkt med den svenska vinterkylan och det totala mörkret vi har i norr. Därför kan jag inte riktigt greppa att både jul och nyår har passerat.

Trots det var firandet härligt. Traditionsenligt slog den äldsta och yngsta på båten glas vid tolvslaget. Åtta glas för att slå ut det gamla året och åtta glas för att slå in det nya. Efter det gick vi alla runt och snackade och umgicks en stund tills vi var för trötta för att klara av ens det och gick då och la oss för att purras efter ca 2 timmar och ha vakt. Nu när jag tagit igen sömnen anser jag absolut att det var värt att vara uppe vid tolvslaget men det kändes lite jobbigt ett tag när vår vanligtvis långa sömn på ca 7h blev till 2h.

Vakt var det alltså trots vår trötthet, så vi tog på oss vaktkläder, sele och flytväst och gick ut i mörkret klockan 03:55 för uppställning. Det första vi gjorde var att klättra i riggen, inte för att sätta något segel eller liknande utan endast för att träna, det gör vi nästan varje natt. Så jag och min kompis klättrade upp i förmasten och satte oss på plattformen i nära en timme och bara snackade. Att vara uppe i riggen är något jag ibland kan tycka är obehagligt men när det inte är något stress på detta sätt är det nog det bästa som finns. Känslan av vågorna och friheten där uppe fick oss att glömma bort tiden och vi blev tillslut nedkallade för två-glas-fika. Efter det fortsatte vakten sakta. Vi hade vårt nästan dagliga Atlantenprat (Gunillas variant av sommarprat), övade på att bärga segel, samt vaskade däck.

Efter klockan slagit åtta glas gick vi av vakt och fick äta frukost. Direkt efter det var det hopp i sängs för alla i vakten. Jag känner faktiskt att jag pratar för alla när jag säger att vi nog aldrig somnat så fort. Jag och alla i min hytt sov fram tills lunch och gick och la oss direkt efter då vi hade fått dispans från lektioner på grund av sömnbristen. Inför den sista lektionen blev vi purrade och steg motvilligt ur kojen. Det var däremot bara min hytt som blev purrade till lektionen. Det kändes lite orättvist först då jag gärna sovit längre, men jag var samtidigt i stort behov av att plugga en stund. När lektionerna var slut var det lite snabbt fika innan vakt för att fylla på med energi. På vägen ner från fikat möte jag min kompis från min vakt i lejdaren. Hon såg extremt nyvaken och förvirrad ut. Stackarn hade inte blivit purrad och hade sovit genom lunch, lektioner och fika - från frukost 08:00 till kvällsvakten 16:00. Hon slängde på sig vaktkläder och vi skyndade ut på däck för uppställning.

Denna vakten var jag backis och jobbade i fyra timmar med att servera och fixa med middagen för alla på båten. Det gick bra men jag tycker personligen att det är ganska jobbigt att jobba i byssan. All press och stress man får av att ansvara över maten för alla samt de tajta tidsschemana. Förste kocken frågade mig och min kompis i byssan en fråga under dagen som jag tycker är värd att nämna. ”Vad gjorde ni för ett decennium sedan?”. Det är en ganska intressant fråga då jag personligen märker hur liten jag är. För tio år sedan var jag 6 år och knappt ens en människa. Kan inte minnas så tydligt vad jag gjorde i den åldern. Spelade King på skolgården och Vem där? på ”lektionerna”. Efter fyra timmars vakt och en dag som känts som en vecka på grund av alla små tupplurar utströdda under dagen gick vi tillslut och la oss och somna snabbt. Även denna sömnen var välbehövlig och jag sov djupt tills klockan slog 03:30 dagen därpå och det var vakt på nytt.

Liv Hillberg SaB 1922