En hopfällbar cykel, chokladbollar och pizza på däck

Trots att dagen varit lite seg i byssan har jag tillsammans med Albert och Jonathan haft det mysigt när vi jobbat i byssan. Ett riktigt bra backisteam! Men just när dagen gick som långsammast kom plötsligt vår goa kock Kalle, stolt som aldrig förr och visade upp sitt nya kap. Detta var dock inte den ända överraskningen vi skulle få idag!

Dagen började med uppställning klockan 08:00, den första morgonuppställningen i vår sista hamn. Styrbord var redo för hamnvakt, trots att purrningen varit usel denna morgon och en av våra hytter glömdes av och purrades två minuter innan uppställning. Det var lite sura miner, men det gick snabbt över efter att vår vaktledare Olof sagt ”Aja, sådant är livet” och sedan skämtades det om purrningen istället. Jag, Albert och Jonathan gick till byssan och började med att plocka undan efter frukosten. Sedan började vi med det vanliga backisarbetet alltså att förbereda inför fikat samt lunchen som idag bestod av ”Pasta Napolitan”.

Efter lunchen hade vi egentligen bestämt oss för att ta en två timmar lång siesta, men eftersom det inte var så många av besättningen som var ombord till tre-fikat tänkte vi om. Styrbords arbetsstyrka hade dessutom slitit hela dagen så vi backisar ville skämma bort dem med lite ”Go-fika”. Jonathan kom på den briljanta idéen att göra chokladbollar, så vi satte igång och började baka. Vi gjorde en trippelsats för att alla skulle två var. Ryktet spred sig snabbt om chokladbollarna på båten och det var väldigt glada elever som slog sig ner för fika klockan 15:00.

När fikat var klart kom Kalle, vår kock, tillbaka som varit ute på stan och gjort ett superkap! Han berättade om hur han länge varit avis på vår vaktledare Olof som haft en cykel ombord på Gunilla och sedan visade han upp sin nya cykel. Den var blå i retrostil och framförallt var den hopfällbar. Jag tror aldrig att jag sett Kalle så nöjd som idag och när han fick smaka på våra chokladbollar blev hans leende ännu större!

När dagen var slut i byssan bestämde jag, Alice, Albin och Albert oss för att klättra upp i riggen en sista gång. Vi tog oss ända upp till Röjeln och tittade ut över den lysande staden. Det kändes som ett bra avslut på resan att få klättra till toppen och njuta av den fina utsikten samtidigt som vi pratade om allt vi lärt och fått uppleva under dessa två månader. Vi alla kände att tiden har gått så fort och att vi kommer sakna Gunilla, trots att det ska bli skönt att komma hem.

Väl nere på däck blev vi överraskade av nyheten om att Olof skulle köpa pizza till oss eftersom det var vår sista hamnvaktdag tillsammans och vi fick alla beställa varsin! Jag valde en Vegetariana som lät jättegod. När Ludvig och Olof kom gåendes med pizzakartongerna uppstaplade i deras famnar mot Gunilla, gick jag in och ropade att pizzan hade kommit. Snart stod hela styrbordsvakten samlade runt pizzorna och väntade ivrigt på att få börja äta. Innan vi alla hann sätta oss ner råkade såklart Jonathan trampa på en pizza så att all topping gled av, men som tur var va det inte min pizza, så jag klarade mig. Vi alla satte oss ner på däck och började äta och jag kan lova att detta var den godaste pizzan jag ätit på hela resan! Kanske var det egentligen bara stämningen som gjorde att pizzan kändes så fantastisk. Att få sitta med de människor man levt konstant med i två månader, på Gunillas Maindeck under vår sista hamnvakt i Malaga som är resans ändhållplats. Det kanske kryddade pizza lite extra!

Sofia Risberg, Styrbord