En utflykt till Winchester

Visst var Portsmouth en trevligt hamnstopp, men stadskärnan blev med tiden tråkig, så när en sväng utanför blev på tal ville jag hemskt gärna fara dit. Winchester full med historia och gammal arkitektur. En engelsk stad jag och dos Johan besökte.

Jag finner den tid av Englands historia som Bernard Cornwells böcker om anglosaxare och vikingar intressant, en tid då Winchester var en huvudstad.

Dagen började med att jag satt fartygsvakt tillsammans med Adrian under den tidiga morgonen. Vi diskuterade ganska snart om vem av oss som skulle ta på sig 07 ronden, och därmed purra hela drösen elever och älskade klasskamrater. Tillslut kom vi fram till att jag skulle gå ronden och purra de alla kära även om jag helst skulle vilja slippa.

På uppställningen lades frågan ut om någon ville åka med till Winchester, dock utan något visat intresse, förutom från Karin H som med glädje följt med om hon inte hade haft vakt. Det fick bli Johan och jag som skulle åka. Tåget tog ca 1 timme från Portsmouth Harbor, genom ett engelskt landskap. Hit vill jag åter bestämde jag mig för.

I Winchester besökte vi först The Great Hall, där vi bland annat såg det runda bordet som omnämns i berättelserna om kung Arthur och Camelot. Där klädde jag på mig en massa utklädningsplagg och Johan tog en bild för instagunilla. Men jag tog denna på Johan.

Vi gick därefter genom en gammal stadsport, och sedan ner längs en gågata fylld med rusch och affärer mot statyn av Alfred den Store. Vidare genom en fin park och kom emellertid fram till katedralen, en enorm byggnad, som vi inte gick in i då de tog en go avgift för besöket men hamnade på gräset utanför, jag åt lunch medans Johan tog en kaffe, jag intervjuade även folk om Brexit och sedan rörde vi oss vidare ner mot universitetet och Wolvesey Castle, en ruin av ett på tusentalet palats för kyrkliga ledare. Vi gick längs den gamla stadsmuren, intill floden Itchen som rinner genom Winchester, till en vattenkvarn, the City Mill som stått sedan tusentalet.

Under dagen hann vi besöka stadskärnans sevärdheter och kort och gott kan jag rekommendera ett besök, Winchester byggdes till att början av romarna och bär på en rik historia. Jag är väldigt glad att jag fick besöka denna stad och ett tack Johan som följde med mig eftersom ingen annan kände för det.

När vi kom hem var det dags för shantysång, ett band som jag hört inte kunde sjunga och utan takt skulle besöka oss. Jag somnade dock knall och fall i min koj efter den tredje visan. Men de som medverkade talade om hur rolig kvällen varit, och vad jag missat. Men jag var så trött av alla fina Winchester intryck, och flinande i efterhand förstår ännu inte hälften på båten vad de själva gick miste om.

Kyra Jonsson, Styrbord