Fågel, fisk och allt mitt i mellan

“Godmorgon, kl. är 03.30 och ni har vakt om en halvtimme. Det blåser mycket och är ganska kallt ute så ta på er en jacka och kanske underställ om ni är post”.

Trött och nyvakna som vi var, gick jag och resten av min hytt upp och gjorde oss redo för vakt. Ute var det kolsvart som vanligt och man känner sig lika blind varje gång man kommer ut innan ögonen har vants sig vid mörkret. Som vanligt började vi vakten med en riggpromenad, där alla i arbetsstyrkan klättrar upp i masten för att bli varma i kroppen.

När alla var nere hade vår vaktledare en repetitionsgenomgång av båtens alla hundraelvatusen tampar innan det äntligen var dags för nattfika. På menyn stod det precis som alltid nybakade scones men som inatt ändå måste ha varit dem bästa hittills. Knepet och vägen till alla våra hjärtan är tydligen att lägga mycket sirap i smeten. Efter fikat började det blåsa upp mer och mer, vilket ledde till att vi var tvungna att bärga och beslå brammarna något vi redan hade övat på fler gånger under vakten. Vakten avslutades som alltid med frukost, vilket känns lite som en belöning efter allt slit. Efter frukosten blev det att ta en lång tupplur i stora mässen då båtens ankare slår ganska mycket mot skrovet vilket hörs tydligt i vår hytt.

Jag vaknade lagom till lunch som bestod av pasta med skinksås innan det var dags för dagens skolarbete. Idag sammanställde vi bland annat våra intervjuer angående migrationsviljan hos unga människor vi pratat med i Senegal samt skrev på vår idrottsuppgift där vi undersöker ergonomin ombord. Dagarna till sjöss ser mer eller mindre de samma ut så efter trefikat var det återigen dags för vakt. Denna gången var jag post och började som livbojsvakt. Det är ganska enkelt eftersom vi i midskepps är så få vilket inte gör det så många att hålla reda på. Arbetsstyrkan övade på att sätta och bärga storen flera gånger tills de blev riktigt snabba på det. Till middag blev det en otrolig köttgryta med stekt potatis, vi blir verkligen bortskämda med bra mat ombord. Man kan fortfarande inte se land även fast att vi är ganska nära och troligtvis kommer fram redan imorgon. Nej, fortfarande är allt man ser hav och en och annan flygfisk. Men två fåglar som flög förbi innan avslöjar att vi inte är långt ifrån vårt mål.

Selma Tzikas, midskepps