Flygfiskarna Attackerar Lucia

Lucia. Dagen började som vilken annan dag med väckning klockan 03:30 för att 04:00 byta av styrbord på vakt. En viktig del av 4-8 vaktens arbetsuppgifter är att de varje morgon skurar däcket och tvättar av däckshusen. Arbetet är lite jobbigt men det måste göras och nu så här i slutet av sjöbenet till Senegal så måste jag säga att vi har fått kläm på hur vi gör det snabbt och bra. Jag slapp dock denna uppgift idag då jag var en den av poststyrkan (Liten rotation på tre positioner, Livbojsvakt, Utkik & Rorgängare) och därför var rorgängare. Detta gav mig den perfekta positionen för att få se allt som hände under vakten. Vi var duktiga och städade på som vanligt, däcket blev väldigt fint. Vi städar under de mörka timmarna på vårt pass men arbetsstyrkan var lagom färdiga till att solen började gå upp och då började den roligaste delen av dagens morgonpass. När solen går upp så kan man se vad som eventuellt har missats under däckstädet, idag hittade vi en liten överraskning i rännstenen på kanten av däcket. Inte 1. Inte 2. Inte 3. Utan 4 flygfiskar, låg i rännstenen på styrbordssida av halvdäck. De var dock inte bara halvdäck som flygfiskarna hade invaderat det låg även ännu fler flygfiskar nere på stordäck. Arbetsstyrkan fick ta och söka av hela båten, inklusive taket på byssan, efter fler fiskar och sedan hade vi en liten begravning vid lä sida av däcket.

När vi hade gått av vakt klockan 8 gick vi och la oss igen efter frukosten. En vana som jag tyvärr har lagt till mig med. Det är väldigt skönt att sova lite till efter vakten men när man sover fram till lunch så försvinner all fritid.

Efter lunch var det lektioner och sen hade kockarna och de fantastiska backisarna fixat en liten extra speciell fika. Klockan 3 gick vi alla upp på däck, många med lite extra juliga kläder på sig eller tillochmed tomteluva. Genom ena byssadörren serverades det färska lussekatter. Det var mysigt att fika på däck och ändå få lite julkänsla. Det är något jag känner att jag inte riktigt har hittat än, julkänslan.

Efter fikat var det dags för vakt igen och nu gick de undan. Vi bytte vilka som var poster eftersom vi skulle klättra en del och då var det smidigt att de som inte ville klättra fick poster som bara är på däck.

Det var väldigt många befäl på däck på eftermiddagen, jag skulle nästan våga säga att alla var på däck. Det pratades mycket och det kom många instruktioner från olika håll samtidigt. Det var dags att ta ner alla råsegel eftersom vi börjar närma oss Senegal. Så styrbord som vi bytte av klockan 4 hade redan börjat med att ta ner ett segel de hade bärgat( tagit ut all luft ur och dragit upp) och beslått ( Knutit fast vid rået) storens övermärs ( seglet i mitten, tredje både nerifrån och uppifrån). Men nu var det vår tur vi skulle bärga och beslå storens undermers och både under och övermers på förmasten. Och eftersom vi inte hade jätte många ljustimmar kvar så var vi tvungna att skynda oss så först började vi med att gå igenom vad som skulle göras, detta är skönt att göra innan en stor manöver så att man vet exakt vad man ska göra. Jag hamnade i stor masten och fick hjälpa till med att bärga undermersen. Så vi gjorde oss redo och på styrmans order började vi bärga både stor undermärs och förövermärs samtidigt. När de seglen var bärgade började vi som skulle beslå i stormasten att klättra upp medans de andra i arbetsstyrkan fortsatte med att bärga förundermärsen.

Det gungade rejält i masten igår på grund av vågorna. Men vi tog oss ut på rået och beslog seglet. Det är väldigt skönt att vara två personer på ett rå, den som går först ut för göra stora delar att jobbet med att grov beslå påväg ut men sen när det var gjort kunde fantastiska Ida som jag fick klättra med börja finbeslå på väg in igen medan jag gjorde färdigt med nocksejsingen ( Repet som håller upp den yttersta delen av seglet.

Medan vi gjorde detta hade ett gäng av de andra klättrat upp i förmasten och beslått seglen där och de som var kvar på däck hade suttit ett av våra stag segel som heter apan.

Nu började det lugna ner sig för oss i arbetsstyrkan igen och första timmen på våran vakt hade gått. Vi kvailade (snurrade ihop) upp de sista tamparna och gjorde snyggt på däck. Resten av vakten var ganska lugn dock med ännu fler flygfiskar.

Lucia har varit fullspäckad med firande, mycket arbete och hen hel del flygfiskar.

Amalia Skoglund, Babordsvakten