Första dagen på Santo Antáo

Klockan 06:00 stod vi alla uppställda på kajen och vinkade av Gunilla som var på väg ut för att ankra då ett kryssningsfartyg skulle lägga sig på vår plats. Två timmar senare satt vi på färjan i färd mot Santo Antáo. Därefter hoppade vi på aluguerer (flak-taxis) som körde oss över öns mäktiga berg och ner till våra tilldelade byar där vi skulle övernatta. Vår by hette Ribeirra Grande.

Jakten på hotell/vandrarhem var minst sagt en utmaning då alla hade olika viljor och preferenser. När vi tagit oss igenom hela byn och letat efter det perfekta hotellet som skulle uppfylla allas krav, var humöret inte på topp längre. Vi kom till det stadie då alla insåg att vi måste ta det första bästa hotell eller vandrarhem som dyker upp nu innan alla tappar det totalt. En lärdom vi fick från denna sovplats-jakt var att man inte ska ha alltför höga standarder när man letar hotell i Ribeirra Grande. Wifi och AC bör man inte räkna med.

Hotelletandet hade tagit sin lilla tid så vi skulle bara hinna med en kort vandring. I häftet vi fått med förslag på vandringsleder, valde vi ut den kortaste. Tyvärr hade vi ingen karta så det var inte helt lätt att veta hur man skulle gå. Vi bad en aluguer köra oss till ”Sinagoga” som var namnet på vandringsleden. När vi klev ur taxin upptäckte vi att vi kommit till ett havspools område. Det är ett klippområde med gropar som blir fyllda med havsvatten som spolas upp över land. Vi förstod sen att tanken var att vi skulle gått från vår by till denna plats. Vi hade alltså åkt taxi hela vår tänkta vandring, men det gjorde oss inget. Vi badade i havspoolerna, solade och kikade lite på ruinerna från den gamla synagogan. Sedan gick vi iallafall tillbaka till byn.

Dagen avslutades på ett av de två ställen man kunde äta på i byn. Det serverades fryspizza med lite småslajmig kyckling. Kanske inte en gourmetmiddag, men till allas förvåning blev ingen av oss i gruppen matförgiftade.

Vi sov som stockar efter denna långa, händelserika och kanske lite krävande dag!

Märta Börjesson