Första vakten norr om polcirkeln

Det knackar på dörren, lampan tänds och rondman öppnar dörren och frågar ”är ni vakna?”.

Nyvaken ställer jag mig själv frågan: ”är jag verkligen vaken?”. Klockan är 03:30 och det är midskepps tur att gå på 4-8 vakten. På schemat står det under mitt namn ett B, backis. Nu är det min tur att vara i byssan.

Att efter tio dagar till sjöss mötas av vita bergstoppar och gröna slätter känns bra. Att äntligen korsat Nordsjön och norra polcirkeln känns ännu bättre. Igår åkte vi över den norra polcirkeln och enligt sann sjömanstradition offrade vi gåvor till havets gud, Njord. Offergåvan var någonting av det finaste vi kunde hitta i byssan, laxrester från föregående veckas meny. Efter att offergåvan hade kastats i havet utfördes en namngivarceremoni där alla fick varsitt nytt namn. Jag klev fram till vår vaktledare Harry, iklädd aluminiumfolie samt blå lakan, och fick mitt namn. Ödet talade sitt tydliga språk, mitt nya namn skulle härmed vara Ålkråka.

Just nu ligger vi ankrade utanför staden Húsavík. Runt omkring oss cirkulerar turistbåtar som är ute på valskådning. I hopp om att få se en val begav jag mig fram på backen (längst förut på Gunilla) och tog fram min kamera. Precis då hoppade en stor val fram, cirka 70 meter framför oss.

Dagen avslutades med arbete i byssan och förberedning av den gemensamma middagen i stora mässen. På menyn stod det ryggbiff, varm potatissallad och en lime- och vitlöksaioli. Detta var sista middagen innan morgondagens vaktbyte då vi i midskepps ska byta till 12-4 vakten. Under middagen fick vi även information från kapten Hans och avskedssång från styrbordsvakten till vaktledaren Klara. Sammanfattningsvis har dagen bjudit på valar, vita bergstoppar och mäktiga vyer. Morgondagen kommer nog inte vara sämre!

Hälsningar från T/S Gunilla, Albert Edvardsson, midskepps