Havanna - Dangriga

Att vara ute till sjöss kan antingen vara som om att åka ner för en nypistad skidbacke eller
som att staka sig fram på ett par icke vallade skidor på en transportsträcka

Ena sekundenälskar man det och andra önskar man att man befinner sig i hamn där man kan njuta av stilla mark, en stilla koj och en måltid utan att tallriken åker till bordets ände så fort man tar gaffeln mot munnen. Ja allt har sina för -och nackdelar, men vad är då sjöbenens höjdpunkter?

Min första höjdpunkt är 4-8 vaktens tidiga morgnar. Att vakna klockan 03:30 varje dag hemma, hade setts mer som ett solklart straff. För att ens kunna ta sig upp ur kojen, hade det behövts fem koppar kaffe och en kalldusch och inte ens då hade man varit tillräckligt pigg för att äta den goda pågenmackan framför sig. Jag måste erkänna att det må vara svårt att känna sig pigg när man blir
purrad halv fyra på morgonen, men det är som om kaffeberoendet är borta och behovet av en kalldusch försvunnit. För när man väl är uppe på däck, får höra barbords finurliga sångskapande, så uppskattas dessa tidiga morgnar. För att inte nämna soluppgångarna och dubbla frukostar, en klockan 05 (en hederlig nattfika) och en sekunden efter att klockan slagit 08:00.

Resans andra sjöben bjöd även på en extra höjdpunkt, det var dags att påbörja mördarleken. En lek där alla elever och befäl tävlar om att på ett eller annat vis ”döda” varandra. Har man spelat sällskapspelet Cluedo, så sitter lekens grunder i ryggmärgen. Det går helt enkelt ut på att alla drar tre lappar, en person, ett föremål och en plats. Man ska sedan ge föremålet till personen på rätt ställe, för att kunna gå vidare i spelet. Det finns såklart enklare mord och svårare, för tror ingen tycker det är så enkelt att döda kapten med en tampong nere i stora frysen? Leken visar rätt snabbt vilka som klarar av att hålla minen och sedan genomföra mordet, samtidigt som det lika snabbt visar motsatsen.
Har man ett riktigt illa sjöben, kan ankomsten till nästa hamn vara sjöbenets höjdpunkt. I förrgår anlände vi till den lilla byn Dangriga i Belize efter sex dagar ute till havs. Det har varit ett sjöben med toppar, dalar och såklart ett avslutade bad från båten. Sekunden man hoppar i det ljumna vattnet glömmer man alla de vackra stunder där sjösjukan spelat ett spel och där man slår rekord på
flest antal huvudståenden i sömnen tack vare båtens starka stybordskrängning. Ja alla de dalarna som kanske inte räknas som resans plus i kanten, är som bortsprungna. Istället tänker man på alla yatzy omgångar på backen, all god mat och såklart alla trevliga lektioner. För vad är väl ett sjöben utan undervisning i stora mässen?

Trots att det visar sig att du fått ett par icke vallade skidor och en transportsträcka framför dig, så finns det en chans att den branta skidbacken väntar bakom krönet. För vem vet, du kanske lyckas döda kapten men en tampong i frysen eller så är vindarna så bra att nästa hamn endast ligger några
timmar bort. Allt har för -och nackdelar och sjöben är för det mesta det först nämnda.

Stina D, Sa2023