Hav och snäckskal i Huelva

Jag ångrar inte att jag åkte med. Solen sken, vågorna slog mot stranden och flera tusen snäckor kunde man se vart man än gick på sanden.

Dagen började med vakt, där jag och mina kamrater från Midskepps fick tjära från klockan 8:00 till 12:00. Doften av tjära och av staden kändes medan man var uppe på masten. Värmen av solens strålar kändes på ryggen var timme som gick från morgonen. Det var en jobbig känsla som senare omvandlades till något härligt. Sittandes vid övermärsen tänkte jag för mig själv på saker som var värre än att hålla på med tjära och kom fram till hur skönt det kändes att resa och se världen. Det var också skönt att man nu var vid land efter det långa sjöbenet genom en bit av Biscaya och Atlanten.

Efter vakten gick jag och några kamrater in mot stan, det var bestämt att vi skulle ut till stranden La Bota, som betyder stöveln på spanska. Först visste jag inte om jag skulle med, ville se mer av staden än stranden på grund av att vi skulle lämna hamnen nästa dag. Men gick till slut med på att följa med på grund av att de flesta skulle dit. Jag ångrade ingenting! Taxichaufförerna var jättesnälla som tog oss till den enda restaurangen vid stranden sen var det roligt att jag fick hjälpa mina klasskamrater med språket, på grund av att mitt modersmål är spanska. Upplevelsen blev fantastisk. Vi badade, solade, samlade på snäckor, åt glass, drack kall coca-cola med is och njöt av dagen. Senare under kvällen gick vi ut till staden. Gatlamporna lyste och omgivningen var mysig. Temperaturen var lagom varm och man kunde höra flamingomusik från en byggnad, som är en kulturell musik från Spanien. Mer än det åt vi glass, jag tog en strut doppad i vitchoklad med passionsfrukt och mangosmak. Den var väldigt god. Medan vi åt varsin glass såg vi runt i småbutiker innan det var dags att gå hem till Gunnis igen och lämna hamnen nästa dag.

Dagen till slut blev underbar.

//Jazmin