Jakten på de röda byxorna börjar!

Efter fyra dagar ankarfasta utanför Mindelos hamn är det äntligen dags för avgång. Ac’n är fixad, Besättningen är seglingssugna,Väderförhållandena ser bra ut, vad mer kan man önska sig?

Efter totalt elva dagar här i Sao Vicente börjar vi elever tröttna på denna hamn, det finns liksom ingenting mer att utforska samt göra, eftersom allt man kan göra här i Mindelo har någon redan gjort. Det kan vara allt från att sola och bada på stranden, hyra vattenscooter, äta på resturang, utforska marknaden till att fiska och bunkra snacks inför kommande sjöben. Därför tyckte de flesta att det var skönt när vi började sätta fart mot Grenada.

Dagen började med en standardfrukost där alla var bokstavligen döda efter nattens sömn. Följande till denna frukost var en seg uppställning där kapten Leo förklarade hur läget med ac’n såg ut, samt om hur länge man fick vara iland. Efter upp ställningen gick de flesta och la sig igen, förutom vakten samt några enstaka personer som ville iland en sista gång.

Därefter flöt dagen på som den brukade, vakten gjorde vaktsysslor och frivakten tog det lugnt och antingen jobbade på uppgifter eller kollade serier. Personligen tog jag tillfället i akt och sov så länge som det gick, då man förmodligen inte kommer få någon sovmorgon på sjöbenet. Efter lunchen hade vaktledarna arrangerat så att både frivakten och vakten kunde ha badpaus. Det var väldigt svalkande och nästan lite smått kallt, men framförallt var det välbehövligt med en liten aktivitet sådär på eftermiddagen. Därefter återgick vakten till sina sysslor och frivakten till vad dom nu gjorde.

Runt trefikat återkom några av de som varit iland och tydligen hade de träffat på både Kap Verdes president samt Portugals president vilket var väldigt förvånande. Det var även några personer från frivakten som klättertränade lite i riggen för att övervinna sin höjdskräck. Efter den goda middagen som vår nya kock Mia hade lagat så var det dags för ännu en badpaus. Under denna badpaus
bjöd många på sina häftiga hopp, det var till och med någon som bjöd på en dubbel bakåtvolt (absolut inte jag).

När alla tillslut var på båten var det dags att lätta på ankart och sätta segel mot Grenada. Kapten beordrade då att alle man skulle hjälpa till att bärga alla segel så att vi skulle komma iväg så snabbt som möjligt. Efter segelbärgningen sattes sjövakterna igång så att de som inte hade vakt var det dags att gå och lägga sig för att orka med nattens segling. När ni läsare ser detta är vi förmodligen om vi inte stött på nåt hinder på atlanten med Grenada som mål.

-Linus Midskepps