Livet som landgångsvakt

Idag är det den tredje dagen som vi ligger i Bellfast hamn. Det har verkligen varit en intressant och lärorik upplevelse att få se denna historiska stad. 

Igår var vi på en uttflykt där vi fick se de två kvarter i Bellfast där man fortfarande kanse spår från konflikten mellan protestanterna och katolikerna.

Idag hade vi (barbordsvakten) vaktdag och jag var landgångsvakt. Jag brukar gilla att vara landgångsvakt eftersom man kan ta det lugnt och prata med vänner medans man får se sin vakt jobba. Tyvär så skedde detta inte idag eftersom att det regnade större delar av dagen. Alla på båten var under däck och arbetsstyrkan hade mestadels av sitt arbete inne i båten vilket lämnade mig ensam med regnet och landgången.

Timmarna gick medans vattnet klättrade längre och längre upp i mina ärmar. När klockan äntligen slog 12 och jag gick in i stora mässen för att äta lunch bemötes jag av en sensationel doftupplevelse som överträffade alla mina förväntningar. Vågis är verkligen i sitt rätta esse när hon lagar mat då hennes maträtter alltid överträffar mina förväntningar. Det serverades kycklingklubba med stekt ris. Tyvär så kunde jag inte njuta så länge av denna måltid eftersom att jag behövde byta av Ludvig, den andra lidande landgångsvakten.

Gunilla brukar alltid vara en attraktion i hamnarna där turister men även lokalbefolkningen kommer för att kolla och ta bilder. Eftersom att jag och Ludvig hade så lite att göra idag så kände vi oss lite extra generösa och bjöd på en liten tour på däck åt en liten femårig nordirländsk pojke och hans far. Pojken hade aldrig tidigare varit på en båt så det var väldigt roligt att få visa honom runt och se hans ansiktsutyck när han kollade upp mot riggen.

Resterande delen av dagen var lugn, halv sju fick jag äntligen gå av vakt.

Jakob