Lyxfrukost á Gunilla

För kollektivet på Gunilla började den 14:e februari med en godare frukost än någonsin tidigare skådat ombord. När jag beskriver den på det sättet så kanske ni får en bild av den där magiskt goda hotellfrukosten ni en gång smakat, men det var inte riktigt fallet här.

Det serverades, bröd, yoghurt och både risgrynsgröt och havregrynsgröt, allt hemgjort. En lyxfrukost på Gunilla är på många sett något spartansk och inkluderar inte en mängd exotiska frukter, ostbrickor och fem sorters bröd. Det är kanske just det som gör den lyxig, faktumet att brödet, yoghurten och gröten smakar gott, trots den unkna lukt som ständigt omger Gunilla och tycks förfölja henne oavsett vart hon seglar.

Frukosten är den viktigaste måltiden under dagen brukar det sägas, vilket i vårt fall gett oss en bra start på alla hjärtansdag och på vår avgångsdag mot Havanna.

Vi kastade loss från Fort Lauderdale runt klockan 11 och såg Miamis skyline växa sig mindre och mindre. Under de första vakterna sattes det segel och när klockan närmade sig fyra på eftermiddagen rullade vi lugnt med vågorna mot vår nästa destination.

Det krävs inte mycket för att göra en dag på Gunilla fantastisk, men tyvärr krävs det ungefär lika lite för att göra dagen förfärlig.

Just nu är vi många ombord som är sjuka och alltfler verkar smittas och blir förkylda. Det är också en bunt av oss som, enligt rutin, blivit sjösjuka såhär in på första dagen på seglingsbenet. Att vara sjuk ombord Gunilla är något av det värsta, för inte nog med att febern, hostan och ett dunkande huvud gör tillvaron jobbig kommer sjösjukan också som ett brev på posten. Tur är allt att många av oss har med sjösjuketabletter eller plåster, för vem vet hur många som legat längs med rännstenen annars.

Efter en lång dag till sjöss gick vi till kojs för att snart vakna igen i tid till nattvakt då vi efter någon timme blev serverade varma mackor och varmchoklad till nattfika. Nu är första dagen till sjöss avklarad och vi har ytterligare tre dagar kvar till vår beräknade ankomst på Kuba.

Bästa Hälsningar

Ida Bloom Wrenne

Babords vakt