Man ångrar aldrig ett bad

Morgonen började med att Olivia väcker mig halv sju och informerar mig om att vi skulle blivit väckta för en halvtimme sen, då vi är backisar och ska fixa frukost.

Lite förvirrad och lagom trött efter den fullspäckade födelsedagen dagen innan kliver jag upp ur sängen och vidare upp i byssan. ”17 år” av Veronica Maggio spelas om och om i huvudet efter att den igår spelats otaligt många gånger. Det var en bra födelsedag, den spenderades i byssan med Olivia och Moa, väldigt trevligt. Fick även äran att ha de så kallade kackerlacköronen på mig hela dagen. Vilket är ett par lila, glittriga öron som vi i midskepps har som tradition att den som har på sig öronen får lite extra uppskattning den dagen. Jag var inte den enda som fyllde år igår, även Ebba blev ett år äldre. Jag och Ebba hade gemensamt kommit fram till att vi ville ha kärleksmums till trefikat, i brist på kakao blev det istället gunillamums med vit choklad, det gick hem det med. Ett motto jag kommer ha under mitt sjuttonde år är att man ångrar aldrig ett bad, för det är väldigt sant, efteråt känns det alltid bra oavsett omständigheter.

Tillbaka till idag, torsdag. Efter lite sömn på förmiddagen och lunch i magen bar det iväg i jakt på sol och bad. Vi gick upp för en trappa till ett övergivet Mamma Mia-hus med vita väggar, turkosa dörrar och underbar havsutsikt. Förbi ett jättegulligt kapell och ut på en stig. Vi mer eller mindre gled ner för berget för det var så lösa stenar. Väl nere var det underbart, helt klart, blått vatten och solsken. Vi badade länge, låg och solade och drack lemonad. Kändes som vi var med i en film. När vår plats blev skuggig, flyttade vi till solen och så höll vi på till solen försvann bakom berget. Då började klättringen upp igen, det var inte det lättaste eftersom man även då gled neråt, men vi lyckades till slut ta oss upp. Där hittade vi röd kaktus som man kan äta, det var ganska gott faktiskt. Vi smakade även på Aloe Vera vilket jag inte alls rekommenderar, däremot att smörja in sina brända ben i det var en bättre ide. Tillbaka till båten där det vankades grillkväll. Det var revbensspjäll och klyftpotatis och för oss vegetarianer blev det rödbetsbiffar, det var jättegott. Eloge till backisarna som kämpade på. Efter middagen var det dags för vår nya tradition, kvällsbad. Oavsett om man är lite trött, kall eller måste göra något annat, så badar man. För en sak är säker, man ångrar aldrig ett bad.

Och glöm aldrig, kompisar på havet stannar tillsammans. Anna Westin, Midskepps