När ska man sova?

Upp ur säng kl 04:00 rakt till Landvetter flygplats och in i labyrinten. Fram till säkerhetskontrollen, genom metalldetektorn och förbi gaten.

Flyget till Heathrow erbjöd te eller kaffe och en tupplur med lite för lite benutrymme.

Väl framme på Heathrow flygplats fanns det tid att döda (metafor) ungefär 4,5 timma. Tiden mördades (metafor) genom en storfrukost och mer sömn. Efter det vandrade vi förbi alla märkesbutiker och taxfree-shopar till nästa gate.

Ombord på nya flygplanet fick vi se alla typer av britter och amerikaner stora som små. Detta planet bjöd på en mer bekvämlig upplevelse med egen skärm på stolsryggen och ett stort utval filmer. Men på denna flygtur blev det sova för dem flesta. Igen!

Efter nio starka timmar var vi över Atlanten och i det glamorösa Miami, såg ut som alla andra stora flygplatser i världen. Vi lämnade våra fingeravtryck till de förenta staterna och hämtade ut bagaget. Nu var det inte en enda elev som var pigg som en mört (liknelse), och det hjälptes inte med en 23 kg tung väska och en promenad fram och tillbaka och fortsatt gång till bussen som ingen visste var den stod.

Men tillslut hittade vi bussen och vi reste genom Florida till Tampa. Klockan är nu 02:00, eller 08:00 i Sverige, och vi var framme vid vår kära vän Gunilla. Det var fint att se henne och extra fint att se en färdigbäddad koj. Därav blev det till att sova. Igen?

Eftersom att vi gillar att sova såpass mycket fick vi sovmorgon till kl 12 och efter det påbörjades familiseringen. Säkerhetsgenomgångar och uppfräschning av minnet hur det är på Gunilla utfördes. Sedan blev det mumsig linsgryta och efter det städ för några och frivakt för andra. Vädret är skönt om man gillar 22 grader varmt, Tampa är vackert om man gillar fraktfartyg i hamn och jag är sugen på att sova. Igen.

Godnatt.
Sixten, Babord