Skymningsregn och mäktig dimma

Godmorgon, goddag och godkväll. Vi har nu seglat över
vådliga vatten, genom stilla och vilda vindar, genom duskigt regn och mäktigdimma.

Godmorgon, goddag och godkväll. Vi har nu seglat över vådliga vatten, genom stilla och vilda vindar, genom duskigt regn och mäktig dimma. En otrolig resa med hat, glädje, brister och gott skratt. Vi har korsat Atlanten och ligger nu ankrade utanför Portsmouths hamn.

Klockan slog fem i åtta och hela midskepps vakt står redo på halvdäck för att börja vår vakt. Båten går fortfarande med full fart framåt. Folket börjar sättas i arbete. Jag själv blir uppskickad till förmastens spets för att lacka den fina toppen. Eländigt och fördärvligt kan jag inte påstå att det var. Ljuvligt och mycket behagligt är snarare mer passande begrepp för att beskriva denna stund. Fyra välspenderade timmar fick jag vistas där uppe. Dock blev det
allt varmare när solen steg högre och högre upp i himmelen. Några minuter innan nästa vaktavlösning, då hettan var som störst, tog min lack slut. Jag får därav springa stressande ner, upp och ner för att göra klart det allra sista innan jag kunde ställa mig på uppställningen, badande i mitt eget svett. Men nog med svett och lack. Efter lite lunch och nedvarvning är det dags att inse vilken dag det är. Nämligen den typ mest ashärligaste och tuffaste tjejen i världens födelsedag. Alicia sitter i stora mässen med hennes munktröja som får mig att
tänka på enhörningar. Att få min plats bredvid flickan som nu har blivit en kvinna (18 år, hallå) hade sina svårigheter, på grund av vissa hinder. Men väl framme kan jag njuta av hennes goa skratt, skämt och intressanta berättelser om typ gräddkastande lärare.

Vid tre ungefär anländer fikat vilket var en uppskattad fruktsallad. Det sjungs för vårt födelsedagsbarn och därefter hämtar jag min present. Alicia har nämligen förmodligen en fetisch för puzzle. Därav har hon nu ett puzzle med 1000 bitar som hon får bita på. Vid fyra försvinner Alicia på vakt och jag blir kvar med endast ångest över att jag måste få pluggskit gjort. Men istället går jag och lägger mig. Jag blir väckt till den så kallade restfesten och käkar mig mätt och belåten.

Timmarna går snabbt förbi och det börjar närma sig in mot kvällen. Denna kväll bjöds det på något extra. Uppe på däck hölls en liten konsert i solnedgångens sken. Det blev både allsång och njutbart solouppträdande. Att vila i min fina väns armar på ett stilla hav i solnedgången med gitarrspel var helt ok.

Goddag, Godkväll och Godnatt.

//Deya