Spyflugornas ballad

För att vara helt ärlig med er, så är det inte den 19:onde längre. Klockan är 00:35 den 20:e augusti 2019 och styrbords vakt har precis gått av, de flesta har redan krupit ner i sina kojer och slutit ögonen.

I hytt 5 så hörs ett övertrött, nästan hysteriskt skratt från kojen under mig. Det är Pogge som skrattar för att Wilma försöker uttala hennes namn på danska. ”Påge. Påååge. Påage?” And so on. Alva, min tredje hytt-kamrat, visar sig vara en naturbegåvning på norska och från och med NU ska vi ALDRIG mer prata svenska i hytten. ”Natta Jenter” hörs från Alvas koj och inom loppet av några sekunder så är det bara ljusslingan vid dörren och jag kvar vaken. Utanför skottet hörs havet som skvalpar mot skrovet. Om jag misslyckas med att beskriva det senare i bloggen, så har denna dag varit helt fantastisk.

Den började på vaktuppställningen 24:00 då den 18:e blev den 19:e augusti. När 8 glas var slagna så gör jag mig redo för att säga ”god vakt”, men resten av styrbord går samman i allsång. Jaa må hon leva ja må hon leva… Hur ska man bete sig när någon sjunger för en? Det är bäcksvart och ändå vet jag inte vart jag ska kolla. Generat tittar jag ner på däcket och drar min tå i cirklar i vetskapen om att jag kommer se exakt likadan ut på vaktuppställningen imorgon bitti. Så får det vara! Jag behöver endast gå igenom det en gång om året, dessutom tillkommer väldigt många fördelar när man fyller år. Jag fick välja mat, till exempel. Till lunch blev det Ceasarsallad och till 3-fika fick vi citron-cheesecake med hallon på. Tack till Pontus och Kicki, våra fantastiska kockar, för att de gjorde det väldigt bra.

När vi skulle bli purrade för vår morgonvakt blev jag purrad av min hytt med sång. Sedan hade vi födelsedagsfika med lösgodis, gifflar och festis på durken innan frukost. Dagen följdes av fint väder, mycket vind och några segel behölls uppe nästan hela dagen. Segel är samma sak som lycka, men det vet ni nog redan. Lite presenter fick jag också, men mest tacksam är jag över att ha fantastiska människor runt omkring mig. De börjar dock gå från fantastiska människor till att bli spyflugor.

I solnedgången la det sig ett lugn över vår lilla skuta. Vakten var utspridd överallt på båten. Koncentrerade jobbade vissa med sina arbetsuppgifter, andra konverserade och skrattade med varandra. Trots illamående hos många, så sjungs det överallt.

Ebba Axelsson Larsholt

17 år

Styrbord